Reporäntan oförändrad på 1,50 procent

Datum

Efter en ljus inledning på året skuggas svensk ekonomi av orosmolnen i Europa. Trots oron fortsätter den svenska ekonomin att växa, om än svagt. Samtidigt är inflationen låg. För att understödja konjunkturen och få en inflation i linje med målet på 2 procent behöver räntan vara fortsatt låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1,50 procent och revidera ner reporäntebanan något.

Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi

Oron på finansmarknaderna i Europa har ökat och konjunkturnedgången i euroområdet väntas bli utdragen. Flera euroländer står inför betydande utmaningar. Arbetet med att komma tillrätta med problemen fortgår men mycket återstår innan långsiktigt hållbara lösningar är på plats. Samtidigt som BNP i södra Europa faller den närmaste tiden, väntas dock många av Sveriges viktigaste handelspartner fortsätta att växa, om än i långsam takt.

 

Utvecklingen i svensk ekonomi har hittills i år varit starkare än väntat. Hushållens konsumtion och företagens investeringar ökade relativt kraftigt i början av året samtidigt som arbetslösheten varit lägre än förväntat. Men den svaga utvecklingen i euroområdet dämpar svensk export och den ökade oron påverkar stämningsläget hos hushåll och företag. BNP-tillväxten väntas därför bli svag under en tid framöver och arbetslösheten stiger något.

 

Inflationen är i nuläget låg, vilket beror på att kostnadstrycket varit lågt och att kronan stärktes efter finanskrisen 2008-2009. I takt med att oron i euroområdet avtar väntas dock den svenska konjunkturen stärkas, resursutnyttjandet bli högre och inflationen stiga.

 

Fortsatt låg ränta stimulerar ekonomin

För att understödja konjunkturen och få en inflation i linje med målet på 2 procent har Riksbankens direktion beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1,50 procent.
Reporäntan väntas vara kvar på denna låga nivå drygt ett år framöver. Därefter, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas. En sådan utveckling för reporäntan bidrar till att stabilisera inflationen kring 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå. Jämfört med beslutet i april har reporäntebanan justerats ner något till följd av försämrade omvärldsutsikter.

 

Den ekonomiska utvecklingen är osäker

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är mycket stor. Läget i euroområdet är problematiskt och kan förvärras, vilket kan få ytterligare negativa effekter på svensk ekonomi. I ett sådant läge kan reporäntan behöva bli lägre. Men förtroendet för den ekonomiska utvecklingen kan också återvända snabbare än väntat, vilket kan leda till en högre efterfrågan i svensk ekonomi. Detta skulle i så fall motivera en högre reporäntebana.

 

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

 

2011

2012

2013

2014

KPI

3,0 (3,0) 1,1 (1,2) 1,7 (1,9) 2,8 (2,9)
KPIF 1,4 (1,4) 1,0 (1,1) 1,7 (1,7) 2,1 (2,0)

BNP

3,9 (3,9) 0,6 (0,4) 1,7 (1,9) 2,8 (2,8)
Arbetslöshet, 15-74 år, procent 7,5 (7,5) 7,6 (7,7) 7,7 (7,7) 7,0 (6,9)
Reporänta, procent 1,8 (1,8) 1,5 (1,5) 1,6 (1,7) 2,3 (2,5)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i april 2012 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

 

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

 

2012 kv 2

2012 kv 3

2012 kv 4 2013 kv 3 2014 kv 3  2015 kv 3

Reporänta

1,5 1,5 (1,5) 1,4 (1,5) 1,6 (1,8) 2,4 (2,6) 3,1

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i april 2012 inom parentes.
Källa: Riksbanken 

      

Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E. O. Svensson reserverade sig mot beslutet om oförändrad reporänta och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. De förordade båda en sänkning av reporäntan till 1,0 procent och en lägre räntebana än den i den penningpolitiska rapporten.

 

Karolina Ekholm förordade en bana som fortsätter att ligga på 1 procent till och med tredje kvartalet 2013 och sedan stiger till 2,6 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hennes bedömning att en räntebana som under prognosperioden ger en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten utgör en bättre avvägd penningpolitik.

 

Lars E. O. Svensson förordade en bana som ligger på 0,75 procent från och med fjärde kvartalet 2012 till och med fjärde kvartalet 2013 och sedan stiger till 2 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hans bedömning att rapportens prognoser för utländska styrräntor längre fram och euroområdets tillväxt är för höga och att hans räntebana ger en prognos för KPIF-prognosen som är närmare inflationsmålet och en prognos för arbetslösheten som är närmare en långsiktigt hållbar nivå och därför utgör en bättre avvägd penningpolitik.

 

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 17 juli 2012. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 11 juli. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att kunna delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats där den också finns tillgänglig i efterhand.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?