Ökad motståndskraft i svenska storbanker

Datum

De svenska storbankerna är i dagsläget finansiellt starka och har god motståndskraft mot en sämre utveckling. Skuldkrisen i euroområdet är den enskilt största risken för den finansiella stabiliteten i Sverige på kort sikt. Det svenska banksystemet har dock svagheter av mer strukturell karaktär som kan påverka den finansiella stabiliteten negativt på längre sikt. I kombination med oron på de internationella finansmarknaderna motiverar detta i dagsläget extra säkerhetsmarginaler. Därför rekommenderar Riksbanken att storbankerna säkerställer att de har tillräckliga kapital- och likviditetsbuffertar.

Storbankerna har god motståndskraft

De svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) är i dagsläget finansiellt starka trots den finansiella oron. Bankernas intjäning förväntas öka och kreditförlusterna bli små framöver. De svenska storbankerna är dessutom väl kapitaliserade i en internationell jämförelse och har endast små exponeringar mot de skuldtyngda länderna i euroområdet. Dessa faktorer har bidragit till att de har marknadens förtroende och därigenom även god tillgång till marknadsfinansiering.

Utvecklingen i euroområdet utgör den största risken för den finansiella stabiliteten i Sverige

Trots de åtgärder som centralbanker och regeringar har vidtagit i stabiliseringssyfte har osäkerheten kring utvecklingen i flera euroländer ökat under våren. Även om de svenska storbankernas motståndskraft för närvarande är god skulle en försämrad situation i euroområdet kunna påverka deras tillgång till finansiering. Detta beror på att storbankerna till stor del använder sig av marknadsfinansiering som under perioder av finansiell stress visat sig vara flyktig. Men Riksbankens stresstester visar att storbankerna klarar av en betydligt sämre ekonomisk utveckling framöver.

Storbankerna bör säkerställa att de har tillräckliga kapital- och likviditetsbuffertar

Den fortsatta oron i euroområdet gör att de finansiella marknaderna framöver kan utsättas för störningar som också kan påverka de svenska bankerna. Det finns även svagheter av mer strukturell karaktär i det svenska banksystemet som behöver åtgärdas. Därför rekommenderar Riksbanken att storbankerna:

  • säkerställer att de har tillräckligt med kärnprimärkapital för att med god marginal kunna uppfylla de krav som Riksbanken, Finansinspek-tionen och Finansdepartementet kom överens om i november 2011

  • upprätthåller god motståndskraft mot likviditetsstörningar genom att uppfylla det kortsiktiga likviditetsmåttetet LCR såväl aggregerat i alla valutor som separat i euro respektive i amerikanska dollar

  • minskar sina strukturella likviditetsrisker och närmar sig miniminivån på 100 procent i NSFR – ett mått som mäter en banks likviditetsrisker genom att ställa dess stabila finansiering i relation till dess illikvida tillgångar under ett stressat scenario som pågår i ett år

  • förbättrar den offentliga redovisningen av sina likviditetsrisker.

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls idag klockan 11:00 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation eller motsvarande. Presskonferensen direktsänds på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, men finns också tillgänglig i efterhand på Riksbankens webbplats och på Riksbankens youtubekanal, www.youtube.com/sverigesriksbank.

 

Den finansiella stabilitetsrapporten kan laddas ned från Riksbankens webbplats eller beställas per e-post: [email protected], eller telefon 08-787 00 00. Den tryckta versionen kommer att finnas tillgänglig från den 5 juni.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?