Reporäntan lämnas oförändrad på 0,25 procent

Datum

Återhämtningen har inletts men kommer att ta tid. För att bidra till en stabil återhämtning och klara inflationsmålet på 2 procent har Riksbankens direktion beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent. Även prognosen för reporäntan lämnas oförändrad och reporäntan väntas ligga kvar på denna låga nivå fram till hösten 2010.

Återhämtningen tar tid

Läget på de finansiella marknaderna har fortsatt att förbättras samtidigt som företag och hushåll är mer optimistiska om framtiden. Återhämtningen har inletts och BNP-utvecklingen i världsekonomin ser ut att bli något starkare än väntat. Men grunden är bräcklig och utvecklingen framöver är fortfarande osäker. Sverige har drabbats hårt av den djupa nedgången i omvärlden och återhämtningen kommer att ta tid.

 

Fortsatt låg reporänta

För att ekonomin ska utvecklas stabilt och för att klara inflationsmålet på 2 procent behöver reporäntan fortsätta att vara låg under en lång tid framöver. Riksbankens direktion har därför beslutat att låta reporäntan vara oförändrad på 0,25 procent och räntan väntas ligga kvar på denna låga nivå fram till hösten 2010. Prognosen för reporäntan är densamma som i september.

 
Även om läget på de finansiella marknaderna har förbättrats är det ännu inte normalt. Fortfarande behövs kompletterande åtgärder för att penningpolitiken ska få avsedd effekt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att låna ut ytterligare 100 miljarder kronor till bankerna med fast ränta med 11 månaders löptid. Det bör bidra till fortsatt låga räntor på lån till företag och hushåll.

 

Stabil underliggande inflation

Den låga räntan bidrar tillsammans med en ökad efterfrågan från omvärlden till att BNP-tillväxten i Sverige blir starkare framöver. Arbetsmarknaden släpar efter BNP-utvecklingen och först i början av 2011 ökar sysselsättningen igen. Därför väntas lönerna öka långsamt.
När konjunkturen återhämtar sig höjs reporäntan till mer normala nivåer för att få en balanserad ekonomisk utveckling och en inflation i linje med målet. Förändringarna i reporäntan påverkar bostadsräntorna som ingår i konsumentprisindex (KPI). Därför kommer det att bli stora kast i KPI framöver. Den underliggande inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) ligger däremot stabil nära 2 procent under prognosperioden.

 

Osäkerheten är stor

Osäkerheten om utvecklingen framöver är fortfarande stor. Det är möjligt att den internationella återhämtningen går fortare än vad som väntas i huvudscenariot till följd av det förbättrade läget på de finansiella marknaderna. Men det kan också tänkas att återhämtningen bromsas när de finanspolitiska stimulanspaketen runt om i världen så småningom fasas ut. Penningpolitiken beror därför som alltid på hur ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.

 

Prognos för inflation, BNP och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

 

2009

2010

2011

2012

KPI

-0,4 (-0,3) 0,9 (1,2) 3,3 (3,3) 3,7
KPIF 1,8 (1,9) 1,3 (1,6) 1,9 (1,9) 2,1

BNP

-4,6 (-4,9) 2,5 (1,9) 3,4 (3,2) 3,7
Reporänta, procent 0,7 (0,7) 0,3 (0,3) 1,6 (1,6) 3,6

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i september 2009 anges inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken

 

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

 

 

Kv 3 2009

Kv 4 2009

Kv 4 2010

Kv 4 2011

Kv 4 2012

Reporänta

0,25 0,25 (0,25) 0,4 (0,4) 2,4 (2,4) 4,1

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i september 2009 anges inom parentes.
Källa: Riksbanken

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet och förordade en sänkning av reporäntan till 0 procent och en reporäntebana så att reporäntan hålls på denna nivå till och med tredje kvartalet 2010. Enligt Svensson innebär en sådan reporäntebana en bättre avvägd penningpolitik med lägre arbetslöshet, högre resursutnyttjande och en KPIF-inflation närmare målet, utan att medföra några problem för de finansiella marknadernas funktionssätt eller den finansiella stabiliteten.


Vice riksbankscheferna Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak ställde sig bakom beslutet att hålla reporäntan oförändrad på 0,25 procent men reserverade sig mot tillväxtprognoserna i den penningpolitiska rapporten och därmed den tillhörande reporäntebanan. De motiverade sitt ställningstagande bland annat med en mer positiv syn på hur utvecklingen på de finansiella marknaderna kunde komma att påverka konjunkturen både i omvärlden och i Sverige. Därmed skulle räntan behöva höjas något tidigare än vad som prognostiseras i den penningpolitiska rapporten. De ansåg heller inte att ekonomin behövde stimuleras med ytterligare lån till bankerna till fast ränta.
Även förste vice riksbankschef Svante Öberg reserverade sig mot ytterligare ett lån till fast ränta mot bakgrund av det förbättrade läget på de finansiella marknaderna och lånets föreslagna längd, men ställde sig bakom beslutet om oförändrad reporänta och reporäntebanan.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 4 november. Beslutet om reporäntans nivå kommer att tillämpas från och med den 28 oktober. Inlåningsräntan lämnas samtidigt oförändrad på -0,25 procent och utlåningsräntan på 0,75 procent. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, biträdande chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se/.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?