Reporäntan sänks 0,25 procentenheter till 3,5 procent

Datum

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 17 mars att sänka reporäntan från 3,75 till 3,5 procent. Beslutet, som tillämpas från onsdagen den 19 mars, baseras på den bild av inflationsutsikterna som idag presenteras i Riksbankens inflationsrapport.

 

Den ekonomiska tillväxten i både Sverige och omvärlden återhämtade sig något under fjolåret men återhämtningen förefaller ha dämpats mot slutet av året. En fortsatt stor osäkerhet förknippad med fallande aktiepriser och risk för krig i Irak har medfört att konjunkturutsikterna försämrats något sedan den förra inflationsrapporten. Den bild med en gradvis återhämtning som Riksbanken tecknade i december - och i samband med det penningpolitiska beslutet i februari - består i stort, men uppgången väntas bli långsammare. Utvecklingen i de stora euroländerna har varit överraskande svag och utsikterna för en tydlig återhämtning framstår nu som dystrare. Sammantaget gör Riksbanken bedömningen att den internationella konjunkturen blir något svagare. Det medför att resursutnyttjandet förblir relativt måttligt under prognosperioden. Tillväxten inom OECD-området bedöms bli 2,0 procent 2003, 2,7 procent 2004 samt 2,6 procent 2005. Den internationella prisutvecklingen bedöms bli dämpad, och inte ändras nämnvärt i förhållande till bedömningen i föregående inflationsrapport.

 

Den lägre internationella efterfrågan medför att svensk export utvecklas något svagare än i Riksbankens tidigare bedömningar. Det finns inga tydliga tecken på en uppgång i industrikonjunkturen. Under innevarande år bedöms hushållens köpkraft dämpas av höjda kommunal- och landstingsskatter, högre energipriser och stigande arbetslöshet. Detta tillsammans med en fortsatt oro kring Irakkonflikten antas medföra en något mer dämpad konsumtionstillväxt. Sammantaget bedöms den svenska ekonomin växa förhållandevis långsamt under 2003, men därefter utvecklas ungefär i den takt som är långsiktigt hållbar. BNP-tillväxten bedöms uppgå till 1,7 procent 2003 och 2,4 procent 2004 och 2005. De svenska nationalräkenskaperna har reviderats och en analys av dessa indikerar att det finns mer lediga resurser än tidigare väntat. Sammantaget innebär detta att resursutnyttjandet bedöms bli något mindre ansträngt.

 

Inflationen har stigit märkbart sedan förra inflationsrapporten och uppgick enligt UND1X till 3,3 procent i februari. Detta beror i huvudsak på höjda energipriser till följd av extremt låga vattennivåer i kraftdammarna och höjda oljepriser. Exklusive energi har inflationen mätt med UND1X fallit och uppgick till 1,9 procent i februari.

 

Energiprisuppgången bedöms i allt väsentligt medföra bara tillfälliga effekter på prisnivån och inflationen väntas falla tillbaka under våren i takt med att el- och oljepriserna sjunker.

 

Prognoserna i inflationsrapportens huvudscenario pekar på en genomsnittlig ökningstakt i KPI på 2,0 procent under det kommande året och 1,7 procent på ett till två års sikt. Motsvarande siffror för UND1X-inflationen är 2,0 procent respektive 1,4 procent. Bilden är emellertid mer komplicerad än så. Anledningen till att inflationen väntas tydligt underskrida målet på ett till två års sikt är att el- och oljepriserna beräknas falla tillbaka från sina nuvarande höga nivåer. Detta ger kraftiga fluktuationer i inflationen. Riksbanken har i sitt förtydligande från 1999 förklarat varför sådana tillfälliga förändringar i inflationen inte behöver påverka penningpolitiken.

 

Vad gäller riskbilden kan det inte uteslutas att de högre energipriserna får mer kvardröjande effekter på inflationen. Vidare finns det en risk att utfallet av avtalsrörelsen som inleds under hösten blir högre än väntat. De främsta nedåtriskerna för svensk inflation hänger samman med den samlade osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden. Det finns en risk att utvecklingen i euroområdet blir svagare än väntat. Betydelsefullt är också att den säkerhetspolitiska situationen skapar osäkerhet och inrymmer hot mot världsekonomin som är svåra att uppskatta men som bör beaktas i det beslutsunderlag som vägleder penningpolitiken.

 

De prognoser för inflationen som presenteras i inflationsrapporten ger utrymme för en sänkning av reporäntan. En viktig omständighet är också att den oro och osäkerhet som präglar världsekonomin riskerar att leda till en väsentligt sämre konjunkturutveckling på kort sikt än i huvudscenariot. Hur penningpolitiken ska utformas framöver är i dagsläget svårbedömt och kommer bland annat att bero på utvecklingen av Irakkrisen och vilka effekter denna kan få för inflationsutsikterna.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 28 mars.

 

Riksbankschef Lars Heikensten redogör för penningpolitiken i finansutskottet kl. 10.00 och svarar därefter på frågor.

 

En presskonferens med vice riksbankschef, Irma Rosenberg, Anders Vredin och Hans Lindblad chef respektive biträdande chef för avdelningen för penningpolitik kommer att hållas kl.14.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För deltagande erfordras presslegitimation.

 

Inflationsrapporten kan laddas ned från denna webbplats under rubriken Publikationer/Inflationsrapporten eller beställas från Information Riksbanken,
e-post: [email protected], fax 08-787 05 26 eller tel. 08-787 01 00.

 

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?