Reporäntan lämnas oförändrad på 3,5 procent

Datum

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 24 april att lämna reporäntan oförändrad på 3,5 procent. Beslutet, som tillämpas från onsdagen den 30 april, baseras på den bild av inflationsutsikterna som presenterades i inflationsrapporten i mars och den nya information om den ekonomiska utvecklingen som tillkommit sedan dess.

 

Utvecklingen i världsekonomin har under senare tid i hög grad påverkats av Irakkrisen. I föregående inflationsrapport framhölls att krisen utgjorde ett allvarligt hot mot världsekonomin, men också att konsekvenserna var svåra att uppskatta. Det fanns risker såväl för stigande råvarupriser och hög inflation som för vikande efterfrågan och låg inflation. Irakkriget bröt ut ungefär samtidigt som inflationsrapporten publicerades.

 

Den väpnade konflikten förefaller i dagsläget vara i stort sett avslutad. Osäkerheten kan därmed anses ha minskat, vilket bland annat kommit till uttryck i finansiella riskmått. Utvecklingen på de finansiella marknaderna har dock inte blivit så positiv som många väntat sig. En möjlig tolkning av detta är att det finns en fortsatt osäkerhet om hur långt anpassningsprocessen efter börsfallen har kommit. Oljepriset, som sjönk redan när kriget inleddes, har blivit lägre än väntat.

 

Olika förtroendeindikatorer tyder på att optimismen hos hushåll och företag har dämpats ytterligare. Detta kan delvis vara en följd av att informationen samlades in samtidigt som kriget i Irak pågick. Den inkomna informationen över sysselsättningen och hushållens inkomster pekar på att tillväxten i USA kan bli något svagare i år än i inflationsrapportens huvudscenario. Finanspolitiska åtstramningar i Europa och en något sämre utveckling på arbetsmarknaden i flera länder talar för en marginell nedjustering av tillväxtprognosen även för euroområdet. Sammantaget finns det skäl att vänta sig en något svagare världsmarknadstillväxt i år än vad som prognostiserades i Riksbankens senaste inflationsrapport. Den grundläggande konjunkturbilden med en gradvis ökande ekonomisk tillväxt i omvärlden under prognosperioden består emellertid.

 

En fortsatt återhämtning av den svenska ekonomin bedöms också fortfarande som mest trolig. En något svagare exportmarknadstillväxt i år och den svaga investeringsutvecklingen i slutet av förra året talar emellertid för att konjunkturåterhämtningen blir något långsammare jämfört med vad som antogs i föregående inflationsrapport, trots Riksbankens räntesänkning i mars. Till detta bidrar att finanspolitiken givits en något stramare inriktning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därmed bli något lägre under 2003, vilket innebär att resursutnyttjandet under prognosperioden också väntas bli lägre.

 

Inflationen har stigit något mer än väntat sedan förra inflationsrapporten och uppgick enligt KPI till 3,1 procent i mars. Motsvarande siffra för UND1X är 3,0 procent. I inflationsrapporten gjordes bedömningen att elpriserna i konsumentledet kommer att fortsätta att falla och ge ett betydande negativt bidrag till inflationen under 2004. Det finns i dagsläget ingen anledning att ändra på denna bedömning. Att oljepriset fallit tillbaka snabbare än väntat bedöms däremot medföra att den importerade inflationen blir något lägre på ett års sikt men i gengäld något högre på längre sikt.

 

Inflationsrapportens bedömning innefattade såväl uppåt- som nedåtrisker för svensk inflation. Den främsta nedåtrisken bedömdes vara osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden, även bortsett från krisen i Irak. Trots en mindre nedjustering av prognosen för tillväxten i världsekonomin kvarstår en nedåtrisk. De främsta uppåtriskerna för inflationen bedöms alltjämt komma från större spridningseffekter av höga elpriser och från löneförhandlingarna.

 

Beslutet att sänka reporäntan i mars påverkades av oron och osäkerheten i världsekonomin som sammanhängde med krigshotet i Irak. Denna osäkerhet har nu minskat. Sammanfattningsvis bedöms inflationen, liksom i inflationsrapporten, överstiga inflationsmålet under 2003 och understiga målet under 2004. Jämfört med föregående bedömning väntas inflationen bli marginellt lägre på ett till två års sikt. Detta gäller även inflationen rensad för energipriseffekterna, som dock väntas utvecklas i linje med inflationsmålet. De konjunkturindikatorer som hittills finns tillgängliga har sammanställts medan Irakkriget pågått och är därför svåra att tolka. Huruvida tendenserna till en svagare utveckling kommer att kvarstå är ännu för tidigt att avgöra. Reporäntan lämnas därför i dagsläget oförändrad. Viktigt för penningpolitikens framtida inriktning blir bland annat om bilden av en långsammare återhämtning kvarstår.

 

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 12 maj.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?