Penning- och valutapolitik 2001:3 Hur träffsäkra är prognosmakare?

Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik behandlar ämnen på riksbanksnära områden. I dag kommer årets tredje nummer som innehåller tre artiklar om prognosverksamhet ur olika aspekter och två artiklar om de finansiella marknaderna.


Prognosinstitut tycks ha större svårigheter att förutspå tillväxt än inflation. Därtill visar rangordningar att det ofta är mindre kända prognosmakare som gör de bästa prognoserna medan tunga bedömare som IMF och OECD är mindre lyckosamma. Det skriver Mårten Blix, Joachim Wadefjord, Ulrika Wienecke och Martin Ådahl på avdelningen för penningpolitik i artikeln "How good is the forecasting performance of major institutions?" Där utvärderar de prognosfelen i över 52 000 prognoser från 250 prognosinstitut i Sverige, USA och andra ledande ekonomier under 1990-talet.


Kan optionspriser indikera börsutvecklingen?
Magnus Lomakka, tidigare på avdelningen för penningpolitik, utvärderar i en artikel om implicita sannolikhetsfördelningar, i form av osäkerhets- och skevhetsindikatorer för aktieoptioner, om dessa kan betraktas som en relevant framåtblickande indikator på börsutvecklingen. Han kommer fram till att det finns en viss tendens till att osäkerhetsindikatorn åtminstone periodvis är en god framåtblickande indikator framför allt beträffande börsuppgångar medan prognoser på börsnedgångar visar sig vara mindre tillförlitliga.


Finansiellt mått på inflationsförväntningar

Ett tillfredsställande mått på inflationsförväntningarna är av intresse för att kunna bedriva penningpolitik och utvärdera förtroendet för denna. Malin Andersson och Henrik Degrér på avdelningen för penningpolitik redovisar i sin artikeln hur de härlett ett finansiellt mått ur räntedifferensen mellan nominella och realränte-obligationer som stämmer relativt bra med gängse enkätmått och som går att ta fram också på kontinuerlig basis.


Riksbankens roll som övervakare av den finansiella infrastrukturen
Riksbanken övervakar den finansiella strukturen för att uppnå målet om ett säkert och effektivt betalningssystem. Martin Andersson, Gabriela Guibourg och Björn Segendorff på avdelningen för finansiell stabilitet presenterar i sin artikel den tankeram som ska styra Riksbankens verksamhet som övervakare.


Internationella valutafondens kvoter - om funktion och inflytande
Anna-Karin Nedersjö diskuterar i sin artikeln Internationella valutafondens kvotsystem med avseende på funktion och inflytande och redogör också för den förändrade roll som fonden kommit att få genom utvecklingen av de finansiella marknaderna. Fondens funktion har gått från att vara en "likviditetsförsäkring" till att stödja den finansiella infrastrukturen och har i sin verksamhet satt fokus på att förebygga kriser.


Ladda ner rapporten här.


Tidskriften kan också hämtas i Riksbankens entré på Brunkebergstorg 11 eller beställas via e-post [email protected], fax 08-787 05 26 eller telefon 08-787 01 00.


En engelsk version, Sveriges Riksbank Economic Review, kommer att finnas tillgänglig om några veckor.


Frågor besvaras av Kerstin Wallmark, telefon 08-787 01 50.


 

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?