Nytt nummer av Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik nr 1 2001

Räntestyrning i penningpolitiken – hur går det till?

"På dagens välutvecklade finansiella marknader är utgivningen av sedlar och mynt ingen självklar förutsättning för att styra räntan. Det är heller inte nödvändigt att tillämpa kassakrav. Rätten att bestämma villkoren för in- och utlåning i centralbanken för de banker som deltar i det centrala betalningssystemet utgör ett tillräckligt villkor för att kunna påverka räntebildningen på dagslånemarknaden. Dagslåneräntan påverkar sedan i sin tur prisutvecklingen i ekonomin via många olika kanaler." Det skriver Kerstin Mitlid och Magnus Vesterlund i nummer 1 av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik som presenteras idag.


I artikeln redovisar och diskuterar författarna utformningen och tillämpningen av Riksbankens penningpolitiska styrsystem.

Har lönebildningsprocessen förändrats?

Under 1990-talet ändrades förutsättningarna för lönebildningsprocessen: finans-politiken stramades åt, budgeten sanerades och växelkursen blev rörlig. Den ekonomiska politiken inriktades på prisstabilitet medan arbetslöshetsproblemen fick mindre betydelse. Avtalsförhandlingarna har också ändrat karaktäroch en gradvis förskjutning i riktning mot mer lokala inslag i lönebildningen har skett.


I en artikel analyserar Kent Friberg och Eva Uddén Sonnegård vad dessa förändringar kan ha inneburit för lönebildningsprocessen. De konstaterar att begreppet löneglidning ändrat innehåll över tiden och att löneglidning inte har någon entydig effekt på inflationen. Författarna konstaterar också att lönebildningsprocessen inte har förändrats under 1990-talet. De låga löneökningarna förklaras i huvudsak av de låga inflationsförväntningarna och den låga efterfrågan på arbetskraft. Författarna menar dock att de låga inflationsförväntningarna sannolikt beror på den förändrade stabiliseringspolitiken. De utesluter emellertid inte att en ny lönebildningsmodell kan ha etablerats från och med 1998 års avtalsrörelse men tidsperioden är alltför kort för att kunna visa detta empiriskt.


 

Självständiga centralbanker i demokratier?

Under det senaste decenniet har centralbanker i många länder givits ökad självständighet. I Sverige var detta en direkt följd av medlemskapet i EU; självständigheten för centralbanken krävs enligt Maastrichtavtalet. I en artikel diskuterar Villy Bergström Riksbankens självständighet ur ett demokratiskt perspektiv.

Riksbanken stöder förslag om hantering av banker i kris -- men bara vid systemkris


I detta nummer redovisas även Riksbanken remissvar på Banklagskommitténs slutbetänkande "Offentlig administration av banker i kris".


Tidskriften finns på Riksbankens webbplats (www.riksbank.se) under rubriken
Publikationer/Penning- och valutapolitik. Tidskriften kan också hämtas i Riksbankens entré, Brunkebergstorg 11, eller beställas via e-post: [email protected], fax: 08-787 05 26, telefon: 08-787 01 00.


En engelsk version, Sveriges Riksbank Economic Review, kommer att finnas tillgänglig om några veckor.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?