Inflationsbenägenheten kan ha minskat i den svenska ekonomin.

"Inflationsbenägenheten kan ha minskat i den svenska ekonomin av flera skäl. Trovärdigheten för inflationsbekämpningen kan ha ökat. Faktorer som bör ha bidragit till detta är kronförsvaret hösten 1992, införandet av Riksbankens inflationsmål i januari 1993, den försiktiga räntesänkningspolitiken under 1993, räntehöjningarna 1994-1995, det svenska EU-inträdet samt konsolideringen av statsfinanserna. Det är dock för tidigt att dra slutsatser om hur mycket inflationsbenägenheten i svensk ekonomi minskat, utöver effekterna av det svaga konjunkturläget."

Det skriver Claes Berg och Peter Lundkvist i nummer 2 av Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik som kommer ut idag. Författarna diskuterar relationen mellan inflation och efterfrågan, mätt med produktionsgapet eller arbetslösheten, i makroekonomiska modeller. Dessutom analyserar de om inflationsprocessen i den svenska ekonomin har förändrats under 1990-talet.

"Ett tydligt tecken på ökad trovärdighet för inflationsmålet är att hushållens inflationsförväntningar minskat kraftigt under 1990-talet. Under 1980-talet uppgick hushållens inflationsförväntningar de kommade tolv månaderna till i snitt 6 à 7 procent. Sedan början av 1992 ligger motsvarande genomsnitt strax över 2 procent.", skriver författarna i artikeln "Har inflationsprocessen förändrats?"

"Det klara trendbrottet i hushållens inflationsförväntningar 1992 kan tolkas som ett första tecken på att inflationsprocessen börjar skifta ned. De mer långsiktiga inflationsförväntningarna hos placerarna på obligationsmarknaden har dock minskat successivt sedan 1991 men inte kommit ned under 3 procent förrän under 1996. Eftersom vissa år under perioden från och med 1992 kännetecknats av stora produktiongap är det också viktigt att närmare analysera hur inflationen relateras till konjunkturläget. En sådan analys bekräftar att det är svårt att dra säkra slutsatser om storleken på en strukturell förändring av inflationsprocessen. Skattningarna är känsliga för vilket mått på konjunkturläget som används."

Andra artiklar som presenteras i tidskriften är "Förväntningar om EMU och ränteutvecklingen" av Hans Dillén och Martin Edlund, "EMU 1999 – en lägesrapport" av Jonas Eriksson och Loulou Wallman samt "Riksbankens hushållsenkät 1996: Nyupplåningen ökar åter" av Peter Lundkvist.

Tidskriften kan hämtas i Riksbankens entréer; Brunkebergstorg 11 och Malmskillnadsgatan 7. Den kan också beställas från Riksbankens informationscentral på e-post: [email protected], fax: 08-787 05 26 eller
telefon: 08-787 01 00.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?