Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 29 april

Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Petter KarlbergMed anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet onsdag den 29 april chattade riksbankschef Stefan Ingves här på Riksbankens webbplats.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Stort tack för alla intressanta frågor, nu måste jag övergå till andra arbetsuppgifter. Med önskan om en härlig majhelg för alla. Hälsningar Stefan Ingves
  • Förväntningarna på en sänkning av reporäntan var höga! I en undersökning trodde över 70% på en höjning. Om marknaden anpassar sig utefter förväntningar ser du då ingen fara i att ni nu går strömmen?
    alag
    Svar: Räntan har sänkts till en unikt låg nivå. Samtidigt fortsätter vi att köpa ännu mera statsobligationer. Då pressas räntorna ner litet till. På så sätt blir penningpolitiken än mer expansiv även om vi denna gång valde att inte röra just reporäntan.
  • Hej Stefan, vilken är den största risken men ett lågt KPI?
    Johan
    Svar: Om priserna faller (negativ inflation) lönar det sig att skjuta inköp framåt i tiden. Då stannar den ekonomiska aktiviteten av, arbetslösheten stiger och många kan få ekonomiska problem. Det är inte bra för någon. Stabila spelregler är bra och därför behöver vi få upp inflationen till vårt mål två procent igen.
  • Hej, vad kommer minusräntan att ha för konsekvenser för företagen på marknaden gällande räntor?
    Kristina B.
    Svar: Inlåningsräntorna blir noll eller mycket låga. Samtidigt är det mycket billigt att låna. Det gör det lätt att investera. Efterfrågan stiger och inflationen stiger. Det är bra för alla.
  • Hej Stefan, i år och nästa år ger Riksbanken ut nya sedlar och mynt, men har kontanter någon framtid i Sverige?
    Patric
    Svar: Sedlar och mynt kommer att användas under överskådlig tid, dom försvinner inte. Däremot kommer man att använda allt färre sedlar och mynt och allt fler betalningar blir elektroniska i en eller annan form. Det är inget problem i sig. Det viktiga är att vi kan göra betalningar på ett effektivt sätt.
  • Hej Stefan, finns det några flera centralbanker i världen som har så låg styrränta som Riksbanken har?
    Magnus
    Svar: Ja både Danmark och Schweiz har lägre ränta än vi har, men med en del tekniska skillnader så det är svårt att jämföra rakt av.
  • Hej Stefan, hur hög är sannolikheten att Riksbanken sänker reporäntan ytterligare?
    Anders
    Svar: Vi kan sänka räntan mer om vi behöver så -0,25 procent är i teknisk mening inget golv för räntan. Det som avgör är den allmänna ekonomiska utvecklingen och framförallt vad som händer på inflationssidan. Prognosen är att vi ligger kvar på nuvarande negativa nivå fram till senare delen av 2016.
  • Hej Stefan, Är fortfarande en normalnivå på reporäntan mellan 3.50-4.50%? Eller har ni ändrat den?
    David
    Svar: Vi tror att den normalnivån fortfarande gäller, men det kommer att ta många år innan vi kommer tillbaka till den nivån igen.
  • Hej Stefan, Riksbanken tycker att hushållen lånar för mycket, men ibland verkar det som ni tycker att hushållen sparar för mycket, jag får inte det att gå ihop?
    Fredrik
    Svar: Ja, hushållens skulder har stigit under lång tid. Vissa sparar också en hel del samtidigt som skulderna är ganska ojämnt fördelade. Vi tycker det skulle vara bra om hushållen lånar mindre till bostäder än man gör för närvarande.
  • Hej Stefan, Tror du bankerna inför minusränta på sina bankkonton och klarar Riksbanken av det om bankkunderna vill ta ut kontanter?
    Magdalena
    Svar: Det är upp till bankerna att bestämma. Så här långt har bankerna avstått från minusränta på vanlig inlåning. Till den andra frågan - ja vi har kontanter i lager så att det räcker.
  • Rådde det någon oenighet om beslutet?
    J-Å
    Svar: Nej, vi var helt eniga.
  • Hej Stefan, Är det svårare att bedriva penningpolitik idag än under "Finanskrisen" och "90-talskrisen"?
    Olof
    Svar: Hmm, svårt att jämföra. Vi har inte en kris i Sverige nu så i det avseendet är det litet lättare men samtidigt ganska annorlunda eftersom vi har en negativ reporänta och köper statsobligationer så vi är ganska långt ifrån när det är "som vanligt".
  • Hej Stefan, Hur stora är Riksbankens guld och valutareserver, och när kan dom komma till användning?
    Lars
    Svar: Vid årsskiftet var guld och valutareserven, mätt i kronor, 455 miljarder. Guldet var värt 37,5 miljarder. Vi kan använda valutareserven dels om vi gör valutainterventioner och dels kan vi låna ut till svenska banker om dom inte kan finansiera sig på annat sätt.
  • Hej Stefan, Idag kom siffror från SCB att hushållens banklån uppgår till 3.111 miljarder och att tillväxttakten fortsätter fortsätter att öka till över 6%, har Riksbanken gett upp kampen mot skuldberget? Det är ju lätt och nästan gratis att låna?
    Kent
    Svar: Nej inte alls. Vi fortsätter att påpeka att det här är ett problem, som just nu bör skötas av andra eftersom vi måste fokusera på inflationen.
  • Inte många väntar med att köpa mjölken eller tröjan för den är lite billigare om ett år. Vanliga konsumenter investerar inte då de går in i en butik, de köper p.g.a behov, så varför ser ni deflation som ett problem? Elektronikbranschen är också ett bevis på att deflation inte påverkar köplusten negativt. Det har alltid varit en deflation inom hela elektronikbranschen, men den branschen går fortfarande bra.
    Erik K
    Svar: Bra fråga! Man kan alltid hitta enskilda varor som rör sig upp eller ner, men om priserna i genomsnitt faller då lönar det sig för många att skjuta upp någon del av sin konsumtion och då blir det problem för ekonomin i sin helhet. Därför är det viktigt att undvika deflation.
  • KPI är ett felaktigt mått på inflation. Hyra, Livsmedel, Kläder, Transport.. Har blivit dyrare Svenska kronan i förhållande till andra valutor har rastat kraftigt. Boende priser har eskalerat.
    Niclas
    Svar: Vi har valt KPI för att det är det bredaste och mest välkända måttet på prisutvecklingen i Sverige. KPI beskriver en genomsnittlig konsumtionskorg och är därför representativt för prisutvecklingen. Både KPI och alla andra inflationsmått har alltid en del tekniska egenskaper som man kan diskutera och tycka litet olika om. Vi tittar på flera olika kompletterande mått på inflationen när vi diskuterar den svenska penningpolitiken.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?