Chatt med Stefan Ingves den 16 december 2009

 

 

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu avslutar vi strax chatten. Tack för alla frågor.
  • hej jag undrar hur man ska göra med räntan,vi har köpt hus men vi vet inte om man ska låsa räntan,eller om man ska vänta.
    carina sjöström
    Svar: Fast eller rörligt? Det måste man bestämma själv. Titta på vår räntebana så får ni en uppfattning om vad vi tror händer med räntan längre fram. Just nu är räntenivån extremt låg sä räkna med högre räntor så småningom.
  • Hej Stefan! Hur kom det sig att du började studera ekonomi "när det väl begav sig", och var du en talang direkt eller hade t o m du svårt för vissa koncept?
    Erik, Uppsala
    Svar: Hur samhället i vid mening fungerar har alltid intresserat mig och då var det ganska naturligt att studera ekonomi.
  • hur vet man när räntan är på väg att stiga,så att man kan låsa räntan.
    malin statin
    Svar: Låsa eller ej, det kan bara du bestämma själv. När det gäller ränteutvecklingen titta på vär räntebana i den penninpolitiska uppföljningen. Det är vår bedömning av den framtida räntan.
  • Kan verkligen den Svenska riksbankens styrränta påverka inflationen? I den globala konkurens som är idag fastställs priserna enbart av utbud och efterfrågan.
    Gunnar
    Svar: Ja det kan vi. Ränta och inflation hänger ihop. När räntan är låg blir det lättare att låna och då stiger efterfrågan och omvänt när räntan är hög.
  • Hej Stefan Ingves, Är BNP-gapet positiv/negativ just nu i Sverige? Hur mycket påverkas hushållenskonsumtion av småhus- och aktie priser?
    [email protected]
    Svar: Just nu är BNP-gapet kraftigt negativt, d.v.s det finns gott om lediga resurser i ekonomin jämfört med normala förhållanden. Konsumtionen påverkas till en del av hur hushållens förmögenhet utvecklas, viktigast är dock hushållens inkomster.
  • Hej. När kan man anta at kronan kommer tillbaka på lite mer normla nivåer? Kommer den förbli svag sålänge räntan är så här extremt låg?
    Jonathan Holgersson
    Svar: Vår prognos är att kronan kommer att stärkas framöver och gå mot en mera normal nivå under loppet av 2010.
  • Citat från Riksbankens sida "Banken har ett mål - att se till att inflationen är låg och stabil. Konsumentprisindex, KPI, ska hållas på 2 procent." Enligt er egen prognos kommer KPI att vara mer än 3% 2011 och 2012. Varför klarar ni inte det enda målet som ni har?
    Niklas
    Svar: KPI inkluderar ränteförändringa. När räntan stiger stiger också KPI på kort sikt, men på längre sikt försvinner den effekten och därför är ett KPI mål på 2 procent bra.
  • Er prognos pekar på ännu lägre KPIF för 2010. Den prognosen har till och med sänkts med motiveringen att kronan stärkts. Kronan har redan stärkts mot både dollar och euro sedan mars 2009, arbetslösheten har ökat och ändå har KPIF stigit de senaste månaderna och ligger nu över 2%. Jag har svårt att se att KPIF skulle bli lägre nästa år om man ser en ökad efterfrågan (BNP tillväxt). Ni håller tydligen inte med så var anser ni att felet ligger i mitt resonemang?
    Niklas
    Svar: Växelkursen påverkar inflationen med fördröjning och den senaste tidens förstärkning tror vi påverkar inflationen nedåt längre fram.
  • Sitter du i knäet på regeringen
    Leif
    Svar: Nej absolut inte. Riksbanken är en självständig myndighet under Riksdagen. Regeringen har inget att göra med vår verksamhet. Räntan bestämmer vi helt på egen hand.
  • Er nordmenns store grensehandel i Sverig inflasjonsdrivende eller -hemmende for Sverige?
    Daniel Norrbagge
    Svar: Gränshandeln har mycket liten betydelse för den allmänna ekonomiska utvecklingen i hela Sverige, men betyder naturligtvis en del lokalt längs gränsen.
  • räntan verkar vara immun mot vad som händer i svensk ekonomi och utomlands, vad krävs för att den ska ändras?
    Undrande
    Svar: Det måste hända tillräckligt mycket i den svenska ekonomin för att räntan skall ändras, och det har inte skett än. Nu har olika krafter dragit åt motsatt håll, då väger det ganska jämnt och det finns inte skäl att ändra räntan.
  • Vad händer om andra Riksbanker höjer räntan före er?
    Hans
    Svar: Inget särskilt. Vi för en penningpolitik som är anpassad efter svenska förhållanden och vi koordinerar inte räntesättningen länder emellan.
  • Kommer konsumentprisindex (KPI) återfå rollen som meningsfull indikator för att skatta inflation i framtiden, eller är räntekostnaderna för egna hem helt enkelt en för stor del av hushållens utgifter för att måttet ska vara till någon nytta framöver?
    Erik
    Svar: KPI är det bästa mått på prisstegringar som vi har. Det är väl etablerat och använt sedan länge i en rad olika sammanhang. Att KPI svänger litet extra på kort sikt till följd av ränteförändringar är inte något stort problem för oss när vi skall fatta våra beslut.
  • Om tiderna väntas bli bättre, varför stiger då arbetslösheten??
    Micke Jakobsson
    Svar: Arbetsmarknaden släpar normalt sett efter i konjunkturen och då tar det extra lång tid på arbetsmarknaden innan det vänder.
  • Hej jag läser Nationalekonomi i Lund. Jag undrar om det är möjligt att söka praktik på Riksbanken. Mvh Nick
    Nick
    Svar: Vänd dig till personalenheten! Roligt att du är intresserad av Riksbanken som arbetsplats.
  • Kan det förhålla sig så att räntenivån i högre utsträckning påverkar obalanser och strukturella problem i en ekonomi än vad som är den traditionella uppfattningen? Är det faktiskt så att räntenivån har större genomslagskraft på t.ex. hushållens beteenden än vad man först kunde tro? Ligger det här i en inneboende risk i bedömningen av effekterna av ett visst ränteläge, och riskerna för att blåsa upp nya bubblor?
    Tomas
    Svar: Så som dom finansiella marknaderna har utvecklats är det högst sannolikt att räntekänsligheten idag högre än för säg 20 år sedan eftersom vi numera har en struktur där räntan spelar en allt större roll för många.
  • Skulle vilja ha ett bra svar till banker när de kommer med påståendet att KPI är ett fel inflationsmått; de påstår ju att KPIX är det måttet som ni i praktiken använder och detta är det "rätta"- förklara hur det på lång sikt tar ut sig med KPI
    Frida
    Svar: KPI är faktiskt det bästa inflationsmått vi har. Att sedan KPI på kort sikt svänger med räntan komplicerar analysen en del men det är inget stort problem. Ibland kan det också vara bra att titta på andra mått t.ex. KPI exklusive ändringar i energipriser.
  • det verkar som den finansiella krisen är över, håller du med om det?
    Robert
    Svar: Krisen är inte över. Många marknader fungerar mycket bättre idag än för ett år sedan men det finns fortfarande många dåliga lån som skall hanteras på olika håll i världen. Någon ny akut kris är dock inte att vänta.
  • Hur motiverar RB en fortsatt kris-åtgärd som noll-räntor i ett läge med skenande skuldsättning och upptrissade tillgångsvärden? När man egentligen borde minska skuldsättningen uppmuntrar man låntagarna till överbelåning istället. Och bankerna som bör se över sina tillgångar & kreditrisker samt "sota" för sina tidigare excesser, får helt plötsligt en hjälpande hand och ser istället sina vinster öka påtagligt istället. Vad sänder det för signaler till kreditmarknadsaktörerna(moral hazard)? Visst, i ett krisläge kan detta vara motiverat med är vi fortfarande där idag?
    Tomas
    Svar: Det finns fortfarande mycket lediga resurser i den svenska ekonomin, arbetslösheten stiger och inflationen är låg, under vårt mål på 2 procent. Då är det väl motiverat att hålla en låg ränta så att vi så smånngom når vårt inflationsmål samtidigt som den låga räntan bidrar till att hålla efterfrågan uppe i ekonomin.
  • Vad tänker du göra vid nästa kris 2011?. När räntan börjar närma sig 3-4%.Din ekonomiska politik kommer att betyda att många med miljonlån tappar köpkraft. Är det inte tid att ha en mer realistisk syn på framtiden.
    ad
    Svar: Vi tror inte på någon kris 2011. Då är inflationen snart tillbaka till målet och tillväxten är ca. 3,5 procent, d.v.s den ekonomiska utvecklingen har normaliserats och ekonomin är på rätt väg.
  • om du köpte ett hus nu,skulle du låsa räntan eller ej? behöver ett råd.
    emil
    Svar: Var och en måste fundera på vilka risker man vill ta och vad den egna ekonomin klarar av. Vårt jobb är att förklara hur vi ser på den framtida ränteutvecklingen och vad som kommer att ske i den svenska ekonomin. Titta på vår räntebana, vi tror att ränterna kommer att vara avsevärt mycket högre om några år.
  • var det här Riksbankens julklapp till svenska folket?
    tomten
    Svar: Vårt bästa bidrag till svensk ekonomi är att se till så att vi klarar vårt inflationsmål på 2 procent samtidigt som den allmänna ekonomiska utvecklingen är god. Det gäller till jul men också alla andra tider på året.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?