Den nya bankregleringen Basel III

Den finansiella krisen har visat att nuvarande regelverk för bankerna, det vill säga Basel II, inte fångar upp riskerna för bankerna i tillräcklig utsträckning.  Baselkommittén har därför arbetat fram ett nytt omfattande regelverk för banker, Basel III. Det övergripande syftet med det nya regelverket är att stärka bankernas förmåga att stå emot förluster och att minska sannolikheten för nya finansiella kriser. Basel III kommer att innebära att bankerna måste ha mer kapital av bättre kvalitet samt att helt nya krav på bankernas likviditet införs. De olika delarna i Basel III kommer att införas stegvis under de kommande åren med start 2013.

Bankerna behöver ha mer och bättre kapital

Basel III ställer högre krav på bankernas kapital genom att:

1. kapitalkraven höjs i jämförelse med Basel II
2. reglerna för vad som får räknas in i kapitalet skärps, då hybrider, latenta skatteskulder och goodwill inte får inkluderas i lika hög grad som i det nuvarande regelverket. Det införs också begränsningar på hur stor del av kapitalet som får utgöras av investeringar i finansiella institut
3. reglerna för beräkning av riskvägda tillgångar skärps.

Utöver skärpta kapitalkrav innehåll Basel III krav på en så kallad kapitalkonserveringsbuffert på ytterligare 2,5 procent av kärnprimärkapitalet. Totalt sett kommer bankerna alltså att behöva hålla 7 procent i kärnprimärkapital. Faller en banks kapital under 7 procent begränsas bankens möjligheter att lämna aktieutdelningar. Därutöver kommer en kontracyklisk kapitalbuffert att införas. Denna buffert innebär att i goda tider måste kärnprimärkapitalet ytterligare ökas med upp till 2,5 procent. Även här gäller restriktioner på utdelningar om banken inte uppfyller det totala kapitalkravet. 

Till det riskvägda kapitalkravet införs dessutom ett bruttosoliditetskrav. Bruttosoliditetskravet säger att bankerna skall ha ett primärkapital som överstiger 3 procent av summan av på bankens tillgångar och de åtagande som bankerna har utanför balansräkningen. Till skillnad från de traditionella kapitalkraven tar bruttosoliditetskravet inte hänsyn till de olika tillgångarnas risk. Härmed sätts alltså en övre spärr för hur stor del av sina balansräkningar som bankerna får finansiera med skulder. Bruttosoliditetskravet kommer troligtvis att införas 2018, men bankerna kommer att från och med 2015 vara tvungna att offentliggöra sin bruttosoliditetsnivå.

De nya likviditetsregelríngarna i Basel III

Basel III innehåller två nya likviditetsregleringar. Den första likviditetsregleringen, Liquidity Coverage Ratio, LCR, kräver att en banks likviditetsbuffert ska vara minst lika stort som nettoutflödet av pengar under 30 dagar i ett stressat scenario. Likviditetsbufferten i LCR får något förenklat utgöras av statsobligationer och till högst 40 procent av bostadsobligationer. Storleken på nettoutflödet bygger exempelvis på en uppskattning över hur många procent av inlåningen som tas ut i ett stressat läge och hur många procent av olika typer av finansiering som inte kommer att kunna förnyas.

Den andra likviditetsregleringen, Net Stable Funding Ratio, NSFR, kräver att bankens stabila finansiering skall vara större än bankens behov av stabil finansiering. I NSFR finns angivet hur många procent av olika skuldtyper som anses vara stabil finansiering och hur många procent av de olika tillgångarna som anses behöva stabil finansiering. Exempelvis klassificeras emitterade värdepapper med en löptid över ett år samt inlåning med en löptid på över ett år som stabil finansiering till 100 procent medan lån från finansiella företag med en löptid under ett år inte anses ge någon stabil finansiering alls. För tillgångarna anses exempelvis kontanter inte behöva någon stabil finansiering, medan lån till kreditinstitut med en löptid över ett år skall täckas med 100 procent stabil finansiering.

Tidplan för implementering av Basel III

Läs även

Mer information finns i Penningpolitisk rapport, juli 2010, och rapporten Finansiell stabilitet 2010:2.