En virtuell valuta är en digital valuta som främst används vid internetbaserade betalningar. De virtuella valutorna ges inte ut av någon centralbank utan utfärdas och kontrolleras vanligtvis av dess utvecklare. Det kan vara företag eller andra privata organisationer.
Utgivning av virtuella valutor är inte reglerad och utgivarna står inte under tillsyn.
System för virtuella valutor
- Slutna virtuella valutasystem. Valutan är begränsad till användning i exempelvis ett visst onlinespel och kan inte användas i ett annat sammanhang eller växlas till en annan valuta. World of Warcraft Gold är exempel på ett sådant system.
- Enkelriktade virtuella valutasystem är system där den virtuella valutan köps för riktig valuta men inte kan växlas tillbaka. Amazon Coins som Kindleanvändare kan växla till sig och sedan använda för att köpa applikationer med är ett sådant system.
- Dubbelriktade virtuella valutasystem. I dessa system kan den virtuella valutan både växlas in och växlas tillbaka mot nationell valuta på speciella växlingswebbplatser och/eller hos utgivaren. Bitcoin är ett exempel på ett dubbelriktat virtuellt valutasystem.
Bitcoin – den mest använda virtuella valutan
Bitcoin lanserades 2009 och är den mest använda virtuella valutan. Bitcoin används för betalningar mellan privatpersoner via internet samt i vissa webbutiker. Valutan saknar en enskild utgivare och skapas i stället av nätverket av användare. Dessa nyskapade Bitcoins är en belöning till de användare som bidrar med den datorkraft som behövs för att verifiera betalningarna.
Tanken är att användarna anonymt ska kunna göra betalningar över internet oberoende av stater, banker och andra institutioner.
Varför följer Riksbanken utvecklingen av virtuella valutor?
Virtuella valutor är ett exempel på innovationer som de senaste åren har påverkat marknaden för massbetalningar. Riksbanken följer och analyserar betalningssystem och massbetalningsmarknaden som en del i vårt uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Massbetalningar är betalningar på relativt små belopp som sker i stort antal, främst mellan hushåll, företag och myndigheter.
Begränsad användning av virtuella valutor
Än så länge tyder tillgänglig data på att användningen av virtuell valuta är mycket begränsad, både sett till antal användare, antal transaktioner och förmedlat värde. I genomsnitt växlades cirka 212 Bitcoins per dygn till eller från svenska kronor under perioden december 2012 till maj 2014. Som en jämförelse gör svenska hushåll dagligen 8 miljoner betalningar med kort och kontanter.
Den begränsade användningen innebär att eventuella positiva effekter är mycket små, liksom de möjliga negativa effekterna på finansiell stabilitet och betalningssystemets säkerhet.
Läs mer om virtuella valutor och Bitcoin i Ekonomisk kommentar: Har virtuella valutor påverkat marknaden för betalningar? (PDF)
Var den här informationen till hjälp?
Ja
Nej
Tack för din hjälp!
