Remissyttrande om Promemorian Statligt stöd vid korttidsarbete
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
103 33 Stockholm
DNR 2012-863-STA
ER REF Fi2012/4689
Yttrande avseende utredningen Statligt stöd vid korttidsarbete - en ny åtgärd vid djupa kriser (Ds 2012:59)
Riksbanken har tagit ställning till hur förslaget i utredningen Statligt stöd vid korttidsarbete (Ds 2012:59) kan komma att påverka Riksbankens uppdrag och arbete och finner ur den aspekten inga skäl att motsätta sig utredningens förslag. Riksbanken välkomnar förslag om åtgärder som bidrar till att stabilisera sysselsättningen vid djupa kriser och därmed motverka långvarigt negativa effekter på sysselsättning och arbetslöshet. Däremot väljer Riksbanken att avstå från att yttra sig om detaljer kring utformningen av systemet.
Utredningens förslag avser att minska risken för kraftig sysselsättningsnedgång och persistenseffekter på arbetsmarknaden. Det finns dock komplikationer som kan göra det svårt att uppnå detta syfte. Risken att förslaget får effekter på lönebildningen är en viktig aspekt. Allt annat lika kommer statliga subventioner till företagen innebära att personer med fasta anställningar får en starkare ställning på arbetsmarknaden i förhållande till dem som är arbetslösa. Detta riskerar att driva upp nivån på lönerna i löneförhandlingarna, vilket i förlängningen innebär högre arbetslöshet. Riksbanken delar dock utredningens bedömning att denna effekt blir begränsad, eftersom utformingen av förslaget innebär att stödet endast kommer att betalas ut i synnerligen djupa och sällan förekommande ekonomiska kriser. Eftersom risken för negativa effekter på lönebildningen bedöms vara liten finner Riksbanken inga skäl till att motsätta sig förslaget. Riksbanken vill dock betona vikten av en väl fungerande lönebildning där hänsyn även tas till utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet i Sverige.
Riksbanken vill också betona risken att utredningens förslag kan komma att motverka en önskvärd strukturomvandling i ekonomin. Om arbetstillfällen bevaras i lågproduktiva företag kan företag med högre produktivitet och därmed mer långsiktig tillväxtpotential få svårare att rekrytera arbetskraft. Dessa effekter är troligen större i lågkonjunkturer som orsakas av strukturella problem, snarare än av kraftiga efterfrågestörningar. I praktiken är det dock svårt att på förhand avgöra i vilken utsträckning en lågkonjunktur orsakas av eller samverkar med strukturella problem.
Det är värt att notera att arbetsmarknadens parter i Sverige utan statlig inblandning kom överens om tillfälliga arbetstids- och löneminskningar (genom så kallade krisavtal) under finanskrisen. Som utredningen också redogör för visar olika studier av system som används i andra EU-länder på betydande dödviktseffekter, det vill säga subventioner har gått till företag som skulle ha valt att behålla personal även utan statliga subventioner.
Mot ovanstående bakgrund välkomnar Riksbanken att förslaget har tydliga och restriktiva kriterier.
Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschef Marianne Nessén efter föredragning av Maria Sjödin.
Marianne Nessén
Maria Sjödin
