Yttrande över promemorian Förenklade redovisningsregler m.m. (Ju2004/10672/L1)

Justitiedepartementet
Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt
103 33 STOCKHOLM

DNR 2004-1395-STA

1 INLEDNING
Sveriges riksbank har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag.

2 RIKSBANKENS SYNPUNKTER
Riksbanken har i stort sett inget att invända mot förslagen om förenklade redovisningsregler. Promemorian motiverar dock ett yttrande beträffande skyldigheten att upprätta delårsrapporter.

Enligt Riksbankens mening bör gränsen för vilka företag som ska ha skyldighet att upprätta delårsrapporter inte knytas till kravet på att företagets värdepapper är noterade på en börs, auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknadsplats. Ett sådant förslag skulle medföra att större företag som inte är noterade på någon börs eller reglerad marknad, men som finansierar sig med onoterade skuldebrev, inte behöver upprätta delårsrapporter. Inte heller onoterade företag som i hög grad är beroende av bankfinansiering kommer att vara skyldiga att upprätta delårsrapporter.

I stor utsträckning är prissättning av krediter, och då speciellt bankkrediter, mindre transparent. Delårsrapporter från onoterade företag som använder bankkrediter eller onoterade skuldebrev för sin finansiering leder till ökad transparens och förbättrad prissättning av krediter, vilket i sin tur leder till effektivare kapitalallokering.

Frekvent redovisning gör det möjligt för långivare att innan kriser hos låntagare gått alltför långt kunna ingripa dels för att vidta åtgärder som kan minska eller förebygga att problemen förvärras – t.ex. företagsrekonstruktion, betalningsmoratorium – dels för att skydda sin egen fordran. Likaså ger delårsrapporter från även onoterade företag bättre möjligheter att värdera tillgångarna i en fallerande bank.

Gränsen för vilka företag som ska ha skyldighet att upprätta delårsrapporter bör därför inte knytas till kravet på att företagets värdepapper är noterade på en börs, auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknadsplats. Riksbanken anser istället att ett sådant krav bör knytas till en gräns som inkluderar även större onoterade företag, exempelvis den gräns som i promemorian föreslås gälla för att skilja på mindre och större företag. Det skulle dessutom bidra till ökad enhetlighet bland de gränsvärden som styr skyldigheter om redovisning och revision.

Naturligtvis ska nyttan av frekvent rapportering ställas mot dess kostnader. Ur Riksbankens perspektiv överväger rimligen den övergripande nyttan av frekvent rapportering företagens eventuella merkostnader av att producera denna information. För de större företagen är det ändock frågan om information som de själva behöver ta fram för sin egen skull i sin löpande verksamhet. Innehållet i promemorian ger dock ingen vägledning i frågan om kostnaderna för företagen behäftade med rapporteringskraven.

Beslut i detta ärende har fattats av vice riksbankschef Villy Bergström efter föredragning av Per Åsberg Sommar.

Villy Bergström

Per Åsberg Sommar