af Jochnick: Ovanliga åtgärder i ovanliga tider - erfarenheter av Riksbankens okonventionella penningpolitik
”Den negativa reporäntan och obligationsköpen har sänkt ränteläget. Det har bidragit till en god svensk tillväxt - och till att inflationen har stigit”. Det säger förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick på fredagen, då hon talar om erfarenheterna och resultaten av förra årets okonventionella penningpolitik.
af Jochnick: Ovanliga åtgärder i ovanliga tider
"Vi vidtog ovanliga åtgärder i ett ovanligt läge", slår af Jochnick fast när hon beskriver det gångna året. Hon konstaterar att inflationsförväntningarna höll på att förlora sin stabila förankring vid två procent – vilket i sig inte var konstigt med tanke på att inflationen varit låg länge. När ECB i detta läge aviserade stora obligationsköp, oljepriset fortsatte att falla och omvärldsutvecklingen upplevdes som mer osäker behövde penningpolitiken bli mer expansiv för att stärka förtroendet för inflationsmålet.
Kombination av minusränta och obligationsköp
Eftersom reporäntan i början av 2015 redan hade sänkts till historiskt låga noll procent krävdes en negativ ränta och köp av statsobligationer för att öka efterfrågan och motverka en förstärkning av den svenska kronan. Och de okonventionella åtgärderna verkar, enligt af Jochnick, ha haft effekt. "Lägre räntor och en svagare krona, än vad som annars hade varit fallet, har bidragit - och bidrar alltjämt - till såväl högre efterfrågan och sysselsättning, som att inflationen och inflationsförväntningarna vänt upp".
"Det låga ränteläget är dock inte utan problem. För att få en fungerande bostadsmarknad och minska riskerna med hushållens skuldsättning i Sverige behövs insatser från regeringen och ansvariga myndigheter", framhåller hon.
Värdefull utvärdering av penningpolitiken
I detta sammanhang är finansutskottets senaste utvärdering välkommen. "En fråga som Goodfriend och King poängterar - och som vi har påtalat länge - är behovet av att förtydliga fördelningen av roller och ansvar för makrotillsynen i Sverige", fortsätter af Jochnick.
Hon framhåller att det mot bakgrund av flera års erfarenhet av penningpolitik och finansiell stabilitet, inte minst åren efter finanskrisen, är rimligt att fundera över vad som går att förändra och förbättra.
"Några av de frågor som Goodfriend och King tar upp har direktionen också diskuterat, såsom målet för penningpolitiken, vårt prognosarbete och hur vi i Sverige arbetar med finansiell stabilitet. Utvärderingen innehåller flera förslag till förändringar som är värda att titta vidare på", påpekar hon.
af Jochnick rundar av med att påminna om att inflationsmålet är viktigt för svensk ekonomi, eftersom det gynnar den ekonomiska utvecklingen genom att skapa goda förutsättningar för ekonomiska beslut. Att få upp inflationen mot målet har fortsatt högsta prioritet och direktionen är därför beredd att agera om det behövs för att värna inflationsmålet.
