Stefan Ingves i Finansutskottet. Utfrågning om penningpolitiken
Varför har vi minusränta? Hur utvecklas den svenska ekonomin? Detta är ett par av de frågor som riksbankschef Stefan Ingves och förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick besvarar när de under torsdagen inleder årets första utfrågning om penningpolitik i riksdagens finansutskott.
Stefan Ingves presenterar där bakgrunden till beslutet att sänka reporäntan till historiskt låga -0,10 procent och att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Han talar om att svensk ekonomi utvecklats relativt väl och att det finns tecken på att den låga inflationen har bottnat. Men han pekar också på att osäkerheten i vår omvärld har ökat. "De åtgärder vi vidtagit och som kan skalas upp vid behov kan sammantaget ses som en försäkring mot risken för lägre inflation och inflationsförväntningar. Vi visar i handling att vi slår vakt om inflationsmålet ", säger Ingves. Ingves lyfter även problemen på bostadsmarknaden. Att både bostadspriser och utlåning till bostadsköp ökar är en bieffekt av den låga räntan. "Det är brådskande att andra policyområden hanterar dessa risker", betonar Ingves.
Även Kerstin af Jochnick poängterar hur viktigt det är att inflationen stiger mot målet och ger sitt perspektiv på de senaste årens debatt kring penningpolitiken. Kritiken har nu tydligt ändrat karaktär, konstaterar af Jochnick. Från att tidigare ha handlat om att Riksbanken borde stimulera mera, att skulderna inte utgör någon risk och att inflationsmålet måste prioriteras, går kritiken numera ut på att Riksbanken borde stimulera mindre, att skulderna är en betydande risk och att inflationsmålet är mindre viktigt. af Jochnick menar att den tidigare kritiken tog för lätt på riskerna med hushållens höga skuldsättning medan den nya kritiken underskattar inflationsmålets betydelse för en stabil ekonomisk utveckling.
"Den politik vi bedriver är inte en ny typ av politik, den är en reaktion på att förutsättningarna för penningpolitiken ändrats" menar af Jochnick och pekar på att inflationen de senaste åren blivit lägre än väntat och att inflationsförväntningarna fallit.
Riksbankschefen och en av de vice riksbankscheferna utfrågas om penningpolitiken av riksdagens finansutskott tre gånger per år.
