Skingsley: Utmaningar på betalningsmarknaden måste lösas
”Det är positivt att marknaden för betalningar utvecklas och kan möta nya behov. Men de utmaningar som dyker upp behöver också hanteras så att människor inte kommer i kläm”. Det sa vice riksbankschef Cecilia Skingsley, när hon i dag besvarade frågor om kontanthanteringen i en öppen utfrågning i riksdagens finansutskott.
Riksbanken ser till betalningsmarknaden som helhet. Det krävs samverkan för att lösa de utmaningar som finns.
Positiv utveckling på betalmarknaden
Konsumenterna behöver enkla, snabba och säkra betalningstjänster och företagen effektiviserar kontinuerligt sina arbetsprocesser. Det gör att marknaden för betalningar förändras snabbt. Sverige ligger redan långt framme när det gäller att utveckla och använda elektroniska betalningar. Kontanterna har därför stött på hård konkurrens av nya innovativa sätt att betala. Den här utvecklingen är på många sätt positiv men som alla förändringar medför den också utmaningar.
Svårt i vissa situationer
Utan kontanter kan det bli svårt att betala fikat vid barnens fotbollsmatch, en vara på loppisen eller att betala på platser där mobiltäckning saknas. Personer som av olika anledningar inte kan eller vill betala på annat sätt än med kontanter kan få svårt att handla överhuvudtaget. Till exempel minderåriga som inte kan ha kort, de som inte har råd med smartphone eller de som har svårt att ta till sig ny teknik.
Det uppstår också problem med att sätta in kontanter eftersom antalet insättningsställen minskat. Det drabbar främst föreningar med tillfälliga behov och småföretagare på orter där det saknas insättningsservice via bank eller automat och där dagskassetjänsterna blir dyra.
"Det här är komplicerade utmaningar som kräver olika lösningar. Alla aktörer på betalmarknaden måste samverka för att hitta lösningar. Riksbanken tar inte ställning till vilka betalningssätt som används så länge de är säkra och bär sina kostnader", konstaterar Cecilia Skingsley.
I länken finns de bilder som Skingsley visade under sin presentation vid utfrågning i riksdagens finansutskott.
FAKTA
Vanligaste sättet att betala
De vanligaste sätten att betala med i Sverige är kort, kontanter och gireringar. Kontanter används förhållandevis lite i Sverige jämfört med i andra länder medan kort är mycket vanliga.
Utvecklingen går fort. Nya betaltjänster lanseras på marknaden och nya aktörer etablerar sig. Kortbetalningar och betalningar via mobiltelefoner växer snabbast samtidigt som de tekniska system som förmedlar betalningarna ständigt förbättras. Samma grundläggande trender finns även internationellt
Statistik från rapporten Svenska folkets betalningsvanor 2014, Riksbanken
- 98 % har tillgång till bankkort och 93 % har använt bankkortet för privat betalning den senaste månaden.
- 96 % har tillgång till kontanter och 87 % har använt kontanter för privat betalning den senaste månaden.
- 23 % använde kontanter vid senaste köptillfället.
- 52 % använder i huvudsak kort för köp under 100 kr.
- 41 % använder i huvudsak kontanter för köp under 100 kr.
- Drygt 40 % har tillgång till e-betalningar (Swish, Paypal, SEQR m.fl.) och över 23 % har använt e-betalning den senaste månaden.
Aktörer på betalmarknaden
Exempel på aktörer på betalmarknaden är:
- Bankföreningen
- Pan-Nordic Card Association
- Svenskt Näringsliv
- Svensk Handel
- Sveriges Konsumenter
- Bankgirot
- Post- och telestyrelsen
- Länsstyrelsen i Dalarna
- Finansdepartementet
- Finansinspektionen
- Konkurrensverket
