Skingsley: Inflationsmålspolitik efter finanskrisen
Vilken roll bör penningpolitiken spela när det gäller att främja den finansiella stabiliteten? Borde nivån på centralbankernas inflationsmål ändras? Det är frågor som rests i finanskrisens kölvatten och som vice riksbankschef Cecilia Skingsley resonerar kring när hon idag håller tal hos Almega.
Vice riksbankschef Cecilia Skingsley sammanfattar sitt tal "Inflationsmålspolitik efter finanskrisen".
Skingsley inleder med att poängtera att det är viktigt att inflationen nu stiger. "Vi är inte på den säkra sidan än och riskerna för bakslag ska inte underskattas. Därför är vi i Riksbankens direktion beredda att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om vi bedömer att inflationsuppgången är hotad", säger Skingsley.
Men även om fokus i debatten i Sverige nu med nödvändighet ligger på den dagsaktuella penningpolitiken menar hon att vi inte får tappa bort det längre perspektivet och den diskussion som förs internationellt om tänkbara förändringar av inflationsmålspolitiken givet erfarenheterna av finanskrisen och perioden därefter. "Det är viktigt att vi i den svenska debatten också tar oss tid att fokusera på de principiella frågorna så att diskussionerna om vårt eget penningpolitiska ramverk blir konstruktiva", säger Skingsley.
Vilken hänsyn ska penningpolitiken ta till finansiella obalanser?
En sådan fråga är vilken roll penningpolitiken ska spela när det gäller att främja den finansiella stabiliteten. Erfarenheterna från finanskrisen visar att finansiella obalanser kan leda till stora samhällsekonomiska kostnader. Makrotillsynen är tänkt som den första försvarslinjen. Men det som nu diskuteras, och där debatten står och väger, är hur stark den försvarslinjen är och om penningpolitiken ibland kan behöva hjälpa genom att ta hänsyn till risker förknippade med dessa obalanser. "En förutsättning för sådan hänsyn är dock att inflationen inte ligger alltför långt ifrån målet och att inflationsförväntningarna är väl förankrade", säger Skingsley.
Borde nivån på inflationsmålet ändras?
Hon resonerar även kring den senaste tidens diskussioner om huruvida centralbankernas inflationsmål borde ändras och påpekar att medan det i den svenska debatten framför allt har förts fram argument för att sänka målet, handlar den internationella diskussionen snarare om huruvida målet borde höjas. "Den här typen av frågor kommer sannolikt att fortsätta diskuteras." Men, menar Skingsley, det nuvarande ramverket för inflationsmålspolitiken har fungerat väl under lång tid och eventuella förändringar bör ske försiktigt och de ligger därför knappast i pipeline inom den närmaste tiden. "Att sätta ett inflationsmål för första gången är en sak men att ändra ett redan inarbetat mål är en annan".
Blir allt som före krisen?
Kommer då allt bli som före finanskrisen, frågar Skingsley avslutningsvis. Analyser och arbetssätt måste definitivt anpassas till erfarenheterna och ändrade förutsättningar för att vara relevanta. De förändringarna görs och märks tydligt i det operativa arbetet hos Riksbanken och andra centralbanker. När det gäller större förändringar av själva ramverket för inflationsmålspolitiken är svaret inte lika självklart. "Det förblir en öppen fråga som kommer att spänna över lagstiftning, forskning och alla som är verksamma inom penningpolitiken", avslutar Skingsley.
Läs hela Skingsleys tal Inflationsmålspolitik efter finanskrisen på Almega.
