Ingves: Centralbankens mål och medel genom historien – perspektiv på dagens penningpolitik
”Idag upplever vi mycket ovanliga tider i penningpolitiken med en reporänta under noll. För att förstå dagens politik behöver vi sätta den i ett historiskt perspektiv. ”Det säger riksbankschef Stefan Ingves när han på onsdagen håller tal på Handelshögskolan i Stockholm.
Riksbankschef Stefan Ingves sammanfattar sitt tal
Centralbankernas mål och medel har förändrats genom åren, ofta som en följd av ekonomiska kriser. Så även i Sverige. "Från tid till annan har den samhällsekonomiska utvecklingen lett till att den rådande penningpolitiken fått omprövas, särskilt då förtroendet för det nominella ankaret har urholkats", konstaterar Ingves.
Långsiktiga spelregler skapar trovärdighet
Erfarenheterna från 1990-talskrisen visade bland annat hur viktigt det är att ha ett trovärdigt nominellt ankare. Men det kanske enskilt viktigaste var att vi la grunden till ett "normtänkande" som skapade långsiktiga spelregler för den ekonomiska politiken. För Riksbankens del blev resultatet det inflationsmål som vi har än idag. "Och även om ett flertal faktorer utöver penningpolitiken har bidragit till den låga inflationen vill jag med bestämdhet hävda att inflationsmålet i stora drag har fungerat som det var tänkt", säger Ingves.
Finansiell stabilitet och prisstabilitet hänger ihop
Erfarenheterna från den senaste globala finanskrisen har tydligt visat att finansiell stabilitet är en förutsättning för makroekonomisk stabilitet och prisstabilitet. "Det finns två anledningar till att finansiell stabilitet och prisstabilitet är nära sammanflätade. Finansiella kriser leder till en svag ekonomisk utveckling och svårigheter att kontrollera inflationen. Och det blir mycket svårare att påverka ekonomin via penningpolitiken om en finansiell kris inträffar", framhåller Ingves.
"Men en förutsättning för att kunna väga in finansiell stabilitet i de penningpolitiska besluten är att inflationsförväntningarna är väl förankrade runt målet och att inflationen ligger ganska nära målet", betonar han.
Utvecklingen efter finanskrisen har likaså satt fingret på hur beroende svensk ekonomi är av utvecklingen i omvärlden. Om räntan sjunker i vår omvärld får det nämligen en åtstramande effekt på ekonomin via växelkursen på ungefär samma sätt som en penningpolitisk åtstramning. "Vi påverkas av att ECB nu väljer att föra en mycket expansiv penningpolitik. På lite längre sikt är det bra för svensk ekonomi, men på kort sikt kan det uppstå problem om kronan förstärks så att inflationstrycket riskerar att bli lägre i en situation då inflationen redan är för låg", slår Ingves fast.
Den aktuella penningpolitiken avspeglar tidigare lärdomar
Det som hände i Sverige under förra året, då inflationen fortsatte att bli överraskande låg samtidigt som inflationsförväntningarna fortsatte falla, har ganska dramatiskt ändrat på förutsättningarna för penningpolitiken. "I den aktuella penningpolitiken tar vi hänsyn till alla tidigare lärdomar. Vi bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att bevara trovärdigheten för inflationsmålet som nominellt ankare. Samtidigt är det viktigt att riskerna förknippade med hushållens skuldsättning hanteras, eftersom finansiell stabilitet är en förutsättning för att uppnå inflationsmålet på längre sikt" avslutar Ingves.
Läs hela talet: Centralbankens mål och medel genom historien – perspektiv på dagens penningpolitik
