Flodén: Penningpolitiken och lönebildningen – ett ömsesidigt beroende
”En inflation som länge ligger under inflationsmålet är bekymmersamt av flera skäl. Många av dessa kan på ett eller annat sätt kopplas till lönebildningen.” Det säger vice riksbankschef Martin Flodén i ett tal på TCO under torsdagen. Han konstaterar att det blivit allt viktigare att snabbt föra inflationen tillbaka till högre nivåer och att den senaste sänkningen av reporäntan till noll procent sänder en tydlig signal att penningpolitiken fokuserar på att få upp inflationen.
Vice riksbankschef Martin Flodén sammanfattar sitt tal
Temat i talet är det ömsesidiga beroendet mellan penningpolitiken och lönebildningen. Flodén poängterar att lönebildningen har stor betydelse för penningpolitiken. Ett starkt förtroende för inflationsmålet, så att inflationsförväntningarna hos arbetsmarknadens parter är väl förankrade kring 2 procent, underlättar för penningpolitiken att nå målet och gör det också möjligt för Riksbanken att i större utsträckning ta hänsyn till konjunkturutvecklingen. Förutsättningarna att stabilisera inflationen nära målet och sysselsättningen på en hållbar nivå blir då bättre.
Vidare konstaterar han att penningpolitiken samtidigt spelar en central roll i lönebildningen. Inflationsmålet utgör det nominella ankaret i ekonomin kring vilket löne- och prisökningar är förtöjda. Detta avspeglas bland annat i normeringsdiskussionen som präglar avtalsförhandlingarna i Sverige och som ska säkerställa hållbara löneökningar. Den gemensamma utgångspunkten i inflationsmålet underlättar också förhandlingarna eftersom det gör det enklare att skapa en samsyn om inflationsutvecklingen.
Med tanke på detta är en inflation under inflationsmålet under en lång period bekymmersam, menar Flodén. Det ökar bland annat riskerna för att förtroendet för inflationsmålet ska försämras och har även andra implikationer som kan försämra förutsättningarna för lönebildningen. Att snabbt föra inflationen tillbaka till högre nivåer blir därför allt viktigare.
"Den mycket expansiva penningpolitik som Riksbanken nu bedriver medför ökad efterfrågan i hela ekonomin, vilket bidrar till en högre inflation, och kan även bidra mer direkt till att inflationsförväntningarna blir förankrade vid två procent", avslutar Flodén.
Läs hela talet: Penningpolitiken och lönebildningen – ett ömsesidigt beroende
