af Jochnick: Penningpolitik och makrotillsyn
Ett fungerande ramverk för makrotillsyn skulle förbättra Riksbankens förutsättningar att uppfylla sina huvuduppgifter: prisstabilitet och finansiell stabilitet. Det konstaterade förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick när hon på fredagen höll ett anförande i Stockholm om penningpolitik och det nya politikområdet makrotillsyn och hur dessa två områden samspelar.
Kerstin af Jochnick sammanfattar sitt tal
af Jochnick inledde med att konstatera att penningpolitiken gradvis blivit mer expansiv det senaste året, vilket har varit nödvändigt för att uppfylla inflationsmålet och ge stöd åt konjunkturen, men att det funnits anledning att också ta viss hänsyn till skuldsättningen hos hushållen.
"I avsaknad av ett tydligt ramverk för makrotillsyn har vi i penningpolitiken diskuterat riskerna förknippade med en hög skuldsättningen hos hushållen. Skälet är att vi har velat undvika den utveckling som flera andra länder drabbats av till följd av hög skuldsättning och prisfall på bostadsmarknaden," fortsatte af Jochnick, som också konstaterade: " Jag tror att makrotillsynen, när den väl finns på plats, har bättre förutsättningar än penningpolitiken att hantera sådana risker, eftersom den erbjuder verktyg som är mer effektiva än reporäntan för dessa syften."
af Jochnick hävdade också att Riksbanken har en viktig roll att spela i makrotillsynen i Sverige, dels eftersom man sedan lång tid bedriver analys på detta område, dels eftersom det finns starka beröringspunkter mellan penningpolitik och makrotillsyn. Vidare ansåg af Jochnick att det är ytterst centralt att det skapas ett tydligt mandat och effektiva verktyg för makrotillsynen i Sverige. Hon kommenterade i det sammanhanget Finanskriskommitténs nyligen publicerade förslag på hur makrotillsynen ska organiseras i Sverige. Hon ansåg att förslaget inte ger något tydligt ramverk för makrotillsynen i Sverige och att det också skiljer sig ifrån ESRB:s rekommendation och från praxis i andra EU-länder.
Avslutningsvis påpekade af Jochnick att det i framtiden vore önskvärt om Riksbanken i ännu större utsträckning kunde använda styrräntan för att stabilisera inflationen och realekonomin, och om mer ändamålsenliga verktyg än räntan kunde användas för att minska riskerna för finansiella obalanser. Med ett fungerande ramverk för makrotillsyn kan förutsättningarna förbättras för att Riksbanken ska uppfylla sina två huvuduppgifter: prisstabilitet och finansiell stabilitet.
Läs hela talet i pdf-filen.
