Skingsley: Rimliga förväntningar på penningpolitiken
Behovet att ta hänsyn till hushållens skuldsättning vid räntebesluten kan komma att minska när makrotillsynsverktyg väl finns på plats och används. Det sa vice riksbankschef Cecilia Skingsley när hon på torsdagen höll tal på Danske bank. Skingsley redogjorde även för sina överväganden inför de penningpolitiska besluten i juli och september och sina tankar om penningpolitik i allmänhet.
Cecilia Skingsley sammanfattar sitt tal
Skingsley poängterar två faktorer som bidragit till hennes beslut att hålla räntan oförändrad i både juli och september. För det första är konjunkturutsikterna nu bättre. För det andra behöver vi fortsatt hantera de risker som är förknippade med hushållens skuldsättning.
Skingsley framhöll att reporäntan idag är på en historiskt låg nivå. Det bidrar enligt Riksbankens prognoser till att inflationen når målet på 2 procent inom prognosperioden samtidigt som resursutnyttjandet förbättras. Även om världsekonomin ännu befinner sig i ett svagt läge, finns det förutsättningar för en återhämtning. Jämfört med i många andra länder är förutsättningarna idag bättre i Sverige, men vi har ett arbete att göra för att få en fungerande makrotillsynsstruktur på plats, enligt Skingsley. Hon framhöll att det brådskar. Med makrotillsynen på plats finns bättre möjligheter att hantera de risker som är förknippade med hushållens höga skuldsättning.
Skingsley påpekade att även om det idag finns utrymme för en något mer expansiv penningpolitik på kort sikt är möjligheten till exakthet i penningpolitiken begränsad och "vinster" och "risker" behöver vägas mot varandra. Hon sa att man måste ha rimliga förväntningar på vad penningpolitiken kan göra för nytta i relation till de risker som finns. Skingsley konstaterade att den förda penningpolitiken möjliggör en god ekonomisk utveckling på kort sikt och en hållbar utveckling på lång sikt.
Läs hela talet.
