Ingves: Centralbankernas verksamhet – färdriktningen efter krisen
Den viktigaste slutsatsen av finanskrisen är att man framöver måste ta större hänsyn till skuldutvecklingen i ekonomin. Olika länder väljer nu lite olika vägar för att göra detta. Det sade riksbankschef Stefan Ingves på fredagen i ett anförande vid Royal Bank of Scotland i Stockholm.
Stefan Ingves sammanfattar sitt tal.
Riksbanken var en av de centralbanker som tidigast och tydligast lyfte upp risker med finansiella obalanser, som exempelvis utvecklingen av hushållens skulder och bostadspriserna, på sin penningpolitiska agenda, och har också bedrivit en politik som försökt ta hänsyn till dessa risker. Politiken har varit väl i linje med den internationella diskussionen efter krisen och också väl förenlig med uppgiften att hålla makroekonomin i balans, menade riksbankschefen.
Men att stabilisera konjunkturen och nå inflationsmålet och samtidigt beakta risker förknippade med skuldsättningen med bara ett instrument, reporäntan, är en svår uppgift, konstaterade Ingves. Den internationella diskussionen efter krisen har därför i mångt och mycket kretsat kring hur det nya policyområdet makrotillsyn ska utformas för att på bästa sätt kunna förbygga och ta hand om finansiella kriser.
I många länder har man redan kommit en bit på väg med att utforma ett ramverk för makrotillsynen. I Sverige var det länge oklart hur man från politiskt håll tänkt sig att detta skulle se ut, men för några veckor sedan bestämde sig regeringen. Mycket av de exakta detaljerna återstår att precisera, men klart är att Finansinspektionen får det huvudsakliga ansvaret för makrotillsynsverktygen.
Det är bra att ansvarsfördelningen nu har förtydligats och att ansvaret hamnat på en myndighet, framhöll riksbankschefen. Andra länder har visserligen valt andra lösningar men vilka som visar sig fungera bäst i slutänden det får framtiden utvisa, konstaterade Ingves.
Det finns likväl frågor som man kan behöva fundera vidare på. Det gäller bland annat att klargöra hur förhållandet mellan makrotillsynen och penningpolitiken ska se ut och om det kan finnas lägen då makrotillsynen behöver stöd av penningpolitiken.
"Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas med det, med gemensamma ansträngningar och i takt med att kunskaperna ökar om hur det kommande nya ramverket för makrotillsyn fungerar i praktiken", avslutade riksbankschefen.
Läs hela talet: Centralbankernas verksamhet – färdriktningen efter krisen
