Jansson: Min syn på inflationsmålspolitiken
Vice riksbankschef Per Jansson höll på torsdagen ett anförande vid Karlstads universitet där han redogjorde för sin syn på inflationsmålspolitiken. Han konstaterade att inflationsmålspolitiken, som introducerades i Sverige för snart tjugo år sedan, har fungerat väl. "Men", konstaterade vice riksbankschefen, "när man vant sig vid en viss ordning under lång tid är det ganska naturligt att man tycker sig hitta fel och brister och börjar fråga sig om man inte borde kunna göra en del modifieringar och förbättringar".
Jansson diskuterade och bemötte tre typer av kritik som framförts mot inflationsmålspolitiken och dess ramverk den senaste tiden. För det första att Riksbanken skulle ha en inbyggd tendens att sätta räntan alltför högt, vilket skulle ha orsakat onödigt hög arbetslöshet. För det andra att inflationsmålet bör höjas och kompletteras med ett siffersatt mål för sysselsättningen. För det tredje att penningpolitiken under senare tid varit otydlig och svårtolkad.
Jansson summerade avslutningsvis hur han ser på inflationsmålspolitikens möjligheter – vad den kan göra och vad man kan kräva av den. Han menade att inflationsmålspolitikens främsta förtjänst är att den tillhandahållit ett nominellt ankare i ekonomin – ett riktmärke för pris- och lönebildningen – något som saknades för tjugo år sedan. Vice riksbankschefen menade att detta i stor utsträckning bidragit till den goda utvecklingen i den svenska ekonomin efter krisen i början av 1990-talet.
Utöver att hålla inflationen låg och stabil ska penningpolitiken bidra till att hålla ekonomin i balans genom att dämpa konjunktursvängningarna. Men, menade Jansson, detta bör göras genom vad man kan kalla "coarse tuning", grovjustering, snarare än genom "fine tuning". "Att lägga stor vikt vid att försöka finjustera realekonomin kring något osäkert siffersatt mått på långsiktig sysselsättning, potentiell BNP eller jämviktsarbetslöshet kan ge ett intryck av tydlighet, men det skulle ge en alltför förenklad bild av penningpolitiken och kräver kunskaper som vi helt enkelt inte har idag", sa han. Att bedriva "coarse tuning", menade Jansson, innebär också att det ibland kan bli nödvändigt att reagera på risker trots att dessa inte låter sig kvantifieras inom något analytiskt ramverk.
Läs hela talet i pdf-filen.
