Ingves: Avvägningar i penningpolitiken
Riksbankschef Stefan Ingves höll på tisdagen ett anförande i Luleå om några av de svåra avvägningar som penningpolitiken ställs inför och som i mångt och mycket avspeglar de lärdomar vi dragit från den senaste finans- och skuldkrisen. Ingves inledde med att konstatera, att även om svenska ekonomin påverkats av krisen, har vi hittills klarat oss relativt väl. Men eftersom tillväxtutsikterna försämrats under det senaste året har räntan sänkts för att uppfylla inflationsmålet och stödja konjunkturen.
Anledningen till att Sverige klarat sig relativt väl under krisen är bland annat de stabila statsfinanserna och en god konkurrenskraft. Ytterligare en anledning till att Sverige har klarat sig väl är att vi inte har drabbats av en krasch på bostadsmarknaden. Men eftersom hushållens skuldsättning är mycket hög idag, ökar deras sårbarhet för bland annat prisfall på bostäder.
Utvecklingen i flera länder under finans- och skuldkrisen visar att vi måste ta denna typ av risk på allvar. Ingves framhöll att för stor skulduppbyggnad – oavsett om den sker inom den privata eller den offentliga sektorn – förr eller senare leder till problem, och att utvecklingen i euroområdet de senaste åren är en skrämmande illustration av det.
Ingves påpekade att få andra verktyg för att hantera risker förknippade med hushållens skuldsättning finns på plats i Sverige idag, och att penningpolitiken har sin del. Han upprepade därför att "ju mindre andra gör, desto mer faller på penningpolitiken". Ingves sa "Jag menar att en av de stora lärdomarna av finanskrisen är att finansiell stabilitet och penningpolitik hänger ihop. Finansiell stabilitet är en förutsättning för att penningpolitiken ska fungera, samtidigt som penningpolitiken kan påverka den finansiella stabiliteten. Mot den bakgrunden är det ganska naturligt att beakta risker för finansiella obalanser i penningpolitiken".
Ingves avsluta med att konstatera att " vi behöver ta hänsyn till de risker som är förknippade med hushållens skuldsättning i räntebesluten. Vår avvägning i oktober resulterade i en oförändrad ränta, men en nedjusterad prognos för räntan. En sådan penningpolitik gör att vi dels kan nå inflationsmålet och stabilisera sysselsättningen i ett långsiktigt perspektiv, dels ta hänsyn till riskerna för finansiella obalanser. Men penningpolitiken kan inte ensam eliminera de risker förknippade med hushållens skuldsättning som jag diskuterat idag. Det är därför viktigt att ha en bred diskussion bland flera myndigheter i Sverige om behovet av ytterligare åtgärder.".
Läs hela talet.
