Nyberg: Är det farligt att låna dollar?
Vice riksbankschef Lars Nyberg höll på tisdagen ett anförande på Svenska Handelsbanken i Stockholm. I talet diskuterade han bankernas finansiering i utländsk valuta och de risker och kostnader som är förknippade med denna.
Sammanfattning
Under finanskrisen var det många banker, både i Sverige och internationellt, som fick problem på grund av sitt beroende av att låna i utländsk valuta, främst i amerikanska dollar. Trots att detta är en av de tydligaste lärdomarna från finanskrisen har den ännu inte föranlett några direkta reformåtgärder. Nyberg argumenterade för att detta är en fråga som på sikt måste hanteras, på ett eller annat sätt.
Likviditetsproblemen löstes förvisso ganska väl, men det skedde till priset av stora stödinsatser från världens centralbanker. För Riksbankens del underlättades möjligheterna att ge likviditetsstöd i dollar till svenska banker av att den amerikanska centralbanken lånade ut dollar till oss. Om Riksbanken inte hade kunnat låna dollar hade vi i stället varit hänvisade till de dollartillgångar som finns i valutareserven. Men oavsett om pengarna kommer från valutareserven eller genom lån så innebär det en kostnad för Riksbanken och skattebetalarna att tillhandahålla den här typen av ”likviditetsförsäkring” till bankerna.
Att kostnaderna bärs av Riksbanken och skattebetalarna kan i sig tyckas orimligt. Men saken är också den att när kostnaden inte bärs av de som tar risken så är sannolikheten stor att det leder till ett risktagande som i ett samhällsekonomiskt perspektiv är för stort. Nybergs slutsats var därför att det är rimligt att bankerna står för kostnaderna för den del av valutareserven som behövs för att klara likviditetsstödjande insatser i en kris. Att inte ha tillräckligt med valuta i valutareserven, utan förlita sig på att andra centralbanker ska ställa upp med lån när svenska banker får problem är ingen hållbar strategi. Hur stor avgiften bör vara återstår att diskutera mellan Riksbanken och bankerna.
Läs hela talet via pdf-filen.