Ingves: Att komma starkare ur en kris: lärdomar från Sverige
På onsdagen höll riksbankschef Stefan Ingves ett anförande vid Brussels Economic Forum. Han talade om den senaste finanskrisens följder för den svenska ekonomin och om ett antal faktorer som påverkade krisens utveckling i Sverige.
Han konstaterade att den kraftiga nedgången och därefter återhämtningen i BNP delvis berodde på att Sverige är en liten och öppen ekonomi, och att vi därför påverkades särskilt starkt av nedgången och återhämtningen i världshandeln jämfört med andra länder. Att Sverige återhämtade sig så snabbt efter krisen berodde också på att vi hade starka offentliga finanser när krisen började. De goda offentliga finanserna i Sverige var i sin tur delvis en följd av de finanspolitiska åtgärder som vidtogs efter finanskrisen i början av 1990-talet.
Stefan Ingves tog även upp ett antal sårbarheter som hade kunna förvärra och förlänga konjunkturnedgången i Sverige. De svenska storbankernas starka beroende av internationell finansiering gjorde att de fick likviditetsproblem under krisen. Riksbanken avhjälpte detta genom extraordinär utlåning. Samma banker var exponerade för kreditförluster genom sin verksamhet i Baltikum. Dessa sårbarheter hade inte upptäckts eller åtgärdats tillräckligt under krisens upptakt. Stefan Ingves menade att de nationella myndigheterna därför måste införa systemriskförebyggande regelverk. För att kunna införa ett effektivt regelverk måste man dock hantera ett antal utmaningar, bland annat den ömsesidiga påverkan mellan penningpolitiken och den systemriskförebyggande politiken, samt hanteringen av gränsöverskridande frågor. Han argumenterade också för att den systemriskförebyggande politiken bör kompletteras med bra krishanteringssystem. Regler för bankavveckling är viktiga eftersom de ger myndigheter värdefull vägledning och rättslig behörighet att hantera fallerande banker.
Stefan Ingves sammanfattade också det politiska reformarbetet som pågår i Sverige efter den senaste krisen. Det handlar bland annat om genomförandet av de nya kapital- och likviditetsreglerna i Basel III och om Finanskriskommitténs granskning av det nuvarande regelverket och hanteringen av krisen. Han menade att de viktigaste lärdomarna av krisen inte får glömmas bort utan måste beaktas när man reformerar regler och institutioner. Han avslutade med att säga att tre faktorer är avgörande för att minska effekterna av framtida kriser: hållbara offentliga finanser, stabila priser och en stark stabilitetspolitik.
Läs hela talet i pdf-filen.
