Wickman-Parak: Reporäntebanan – erfarenheter efter tre år
Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak talade under torsdagen om erfarenheterna hittills av att Riksbanken publicerar egna prognoser för reporäntan. Wickman-Parak menade att arbetet med och publiceringen av reporäntebanan fungerat väl och att det har varit ett pedagogiskt redskap som ökat tydligheten ytterligare.
För drygt tre år sedan började Riksbanken publicera egna prognoser för reporäntan och det fanns många skäl till att göra det. Det förbättrade konsistensen i prognoserna och det blev lättare att utvärdera Riksbankens prognoser i förhållande till andra prognosmakares. Vi fick också möjlighet att beskriva alternativa utvecklingsvägar för den ekonomiska utvecklingen, vilket varit ett bra pedagogiskt redskap som ytterligare ökat tydligheten. Att publicera en hel bana för reporäntan var också ett led i att bli öppnare och tydligare. Förutsättningarna för att styra förväntningarna på längre sikt förbättrades också. Erfarenheterna så här långt visar att arbetet med och publiceringen av reporäntebanan fungerat väl. De penningpolitiska diskussionerna fokuserar mer på långsiktiga frågeställningar, och de präglas idag mer av hela räntebanan än kring ett enskilt beslut. Det är bra. Idag är reporäntebanan ett naturligt inslag i penningpolitiken. Dessutom har reporäntebanan tjänat oss väl under krisen, i och med att vi tydligt kunde signalera att räntan förväntades vara låg under en lång period.
Marknadsaktörernas förväntningar om reporäntan har sällan varit precis desamma som Riksbankens. Min bedömning så här långt är att avvikelserna inte utgjort något problem. Det är inte rimligt att tro att vi och marknadsaktörerna alltid ska komma till samma slutsatser. Inflationsförväntningarna är väl förankrade kring målet, vilket är det viktigaste kvittot på att marknaden har förtroende för penningpolitiken. Sammantaget tycker jag att vi med hjälp av reporäntebanan har lyckats styra förväntningarna förhållandevis väl.
Läs hela talet i pdf-filen.
