Ingves: Inledning om penningpolitiken
Riksbankschef Stefan Ingves inledde utfrågningen om penningpolitiken i riksdagens finansutskott med att ge sin bild av de utmaningar som finns i den globala ekonomin, beskriva läget i Sverige liksom motiven för det räntebeslut som direktionen fattade för ett par veckor sedan
Det har varit ett par dramatiska år sedan oron på de finansiella marknaderna övergick i en akut global kris under hösten 2008. Internationellt präglas läget fortfarande av betydande osäkerhet och återhämtningen går långsamt på många håll. En av de utmaningar som den globala ekonomin ställs inför de kommande åren är att de offentliga finanserna i många länder måste stärkas.
Läget i Sverige är mer gynnsamt. Ett skäl till det är de lärdomar vi drog av krisen i början av 1990-talet, inte minst att finans- och penningpolitiken behöver långsiktiga stabila ramar. På det finanspolitiska området infördes till exempel ett utgiftstak och ett överskottsmål som ska förhindra att de offentliga finanserna urholkas och att besparingar behöver göras i mindre lämpliga lägen. Dessa ramar har skapat en trygghet som är värdefull under tider som dessa, när osäkerheten i omvärlden är stor. De har också gjort det lättare att stimulera ekonomin kraftigt under krisen.
Det har blivit allt mer tydligt att den svenska ekonomin utvecklas starkt. Många indikatorer för den realekonomiska utvecklingen ligger nu på mycket höga nivåer och BNP-utfallen har blivit överraskande höga. Den svenska exporten växer snabbt. På samma sätt som den följde med i fallet ner när världshandeln krympte ihop följer den nu med upp när exportmarknaderna växer igen. De offentliga finanserna är starka, hushållssparandet har varit högt under ett antal år och optimismen bland hushållen är stor. Tillsammans skapar det förutsättningar för stigande konsumtion. Den breda uppgången i ekonomin har gjort att Sverige är ett av få länder inom OECD där arbetsmarknaden nu tydligt börjat återhämta sig.
Den bedömning direktionen gjorde för ett par veckor sedan var att reporäntan behövde höjas med 0,25 procentenheter och att den kommer att behöva fortsätta att höjas under kommande år för att stabilisera inflationen nära inflationsmålet och uppnå ett normalt resursutnyttjande. Däremot bidrar de svagare internationella utsikterna med lägre styrräntor i omvärlden till att reporäntan inte behöver höjas lika snabbt som vi räknade med tidigare.
Läs hela talet i pdf-filen.
