Öberg: Penningpolitik, finansiell stabilitet och Riksbankens balansräkning
Riksbanken har under det senaste året agerat kraftfullt för att begränsa de negativa konsekvenserna av finanskrisen. Penningpolitiken har inriktats på att dämpa fallet i konjunkturen; reporäntan har sänkts till en extremt låg nivå och kompletterats med utlåning till banker på längre tider för att också påverka räntorna längre ut på räntekurvan. Åtgärderna för att bevara den finansiella stabiliteten har inriktats på att förse bankerna med finansiering i kronor och dollar. Möjligheterna att förse den finansiella sektorn med lån i utländsk valuta och att kunna uppfylla de utökade internationella åtagandena har stärkts genom swapavtal med ECB och Fed samt upplåning via Riksgälden.
Under den finansiella krisen och den åtföljande lågkonjunkturen har kopplingen mellan Riksbankens två huvuduppgifter – penningpolitik och finansiell stabilitet – stärkts. På båda områden har Riksbanken genomfört extraordinära åtgärder för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Det är främst genom att förändra villkoren för olika poster på balansräkningen som Riksbanken har genomfört sina två uppdrag under den finansiella krisen. Öbergs tal beskriver med utgångspunkt från Riksbankens balansräkning hur Riksbanken har genomfört penningpolitiken och åtgärderna för att stabilisera den finansiella sektorn under den finansiella krisen.
Tecknen på att världsekonomin börjar återhämta sig har blivit tydligare och de finansiella marknaderna fungerar allt bättre. I takt med att den finansiella sektorn stabiliseras minskar behovet av extraordinära åtgärder. Enligt Riksbankens prognos i oktober kommer reporäntan troligen att börja höjas hösten 2010.
Frågan när det gäller avvecklingen av de extraordinära åtgärderna är när och hur vi bör avveckla lånen till bankerna. Riksbanken har till skillnad från många andra centralbanker inte köpt några värdepapper, vilket gör avvecklingen av stödåtgärderna jämförelsevis okomplicerad. Utlåningen i dollar har redan avslutats i och med att det blev billigare för bankerna att låna dollar på marknaden än via Riksbanken. Utlåningen i kronor kan komma att vara avslutad i oktober 2010 såvida det inte tas beslut om nya lån.
De extraordinära åtgärderna kommer således att upphöra när ekonomin väl har återhämtat sig och tillståndet i den finansiella sektorn stabiliserats. Riksbankens balansräkning kommer då att minska. Men den finansiella krisen har visat att beredskapen att möta eventuella nya problem torde behöva vara högre än den var innan krisen. Hur det kan komma att påverka balansräkningen är en fråga som Riksbanken kommer att ägna sig åt den närmaste tiden.
Läs hela talet på bifogad pdf.
