Ledaren, ECB:s månadsrapport, januari 2004
ECB-rådet beslutade vid sitt sammanträde den 8 januari 2004 att den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner skall vara oförändrad, 2,0 %. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten lämnades också oförändrade, 3,0 % respektive 1,0 %.
Detta beslut återspeglar ECB-rådets bedömning att den nuvarande penningpolitiska inriktningen är väl avpassad för att bibehålla prisstabilitet på medellång sikt. Bedömningen att en ekonomisk återhämtning pågår i euroområdet har inte förändrats. Även om den senaste växelkursutvecklingen sannolikt kommer att ha en viss dämpande effekt på exporten, kommer exporten att fortsätta att stimuleras av den dynamiska expansionen i världsekonomin och av att villkoren för återhämtning i inhemsk efterfrågan förblir gynnsamma. Samtidigt torde importprisutvecklingen i euroområdet förbättras något genom eurons appreciering och därmed bidra till att dämpa riskerna för inflation. ECB-rådet fortsätter att ingående följa all utveckling som kan påverka bedömningen av hoten mot prisstabilitet på medellång sikt. Vad beträffar de aktuella växelkurserna betonar vi speciellt stabiliteten och är oroade över de kraftiga växelkursrörelserna.
Vad gäller den ekonomiska analysen bekräftar tillgängliga indikatorer att den globala tillväxten tar fart. Även för euroområdet tyder den senaste informationen om produktion och framtidstro på att ekonomin fortsätter att förbättras och på att tillväxttakten sannolikt ökar under 2004. Denna bedömning får stöd av aktuella prognoser från både officiella och privata källor och är i linje med utvecklingen på finansmarknaderna.
Vad beträffar omvärlden har den senaste tidens växelkursutveckling inneburit en negativ effekt på priskonkurrensen för euroområdets export. På grund av en ökad efterfrågan på världsmarknaden torde euroområdets export dock fortsätta att växa, totalt sett. På den inhemska sidan borde investeringstillväxten gynnas av såväl företagens pågående anpassningsprocesser för att öka produktivitet och lönsamhet som av låga räntenivåer och allmänt goda finansieringsvillkor. Den privata konsumtionen torde backas upp av ökade reala disponibla inkomster, delvis beroende på de gynnsamma effekter på bytesförhållandet och inflationen som eurons appreciering medfört.
På kort sikt bedöms riskerna vara balanserade. På längre sikt råder alltjämt osäkerhet om de ihållande externa obalanserna i vissa delar av världen och dess eventuella återverkningar på den fortsatta tillväxten i världsekonomin. Detta är en utmaning som måste tacklas genom hållbar makroekonomisk politik och strukturreformer inriktade på att främja en sund balans mellan sparande och investeringar i alla viktiga partnerländer, förbättra produktionspotentialen i euroområdet och stödja fortsatt tillväxt i den globala varu- och tjänstehandeln.
Vad gäller prisutvecklingen väntas den årliga HIKP-inflationen på kort sikt fluktuera runt 2 % efter en inflationstakt på 2,1 % enligt Eurostats snabbstatistik för december. En ogynnsam prisutveckling på livsmedel och oljepriser samt högre indirekta skatter och administrativt fastställd priser har påverkat inflationsutsikterna negativt på kort sikt.
På årsbasis beräknas inflationen dock sjunka under året för att därefter ligga i linje med prisstabilitet. Detta grundar sig på antagandet att löneutvecklingen är återhållsam vid en successiv ekonomisk återhämtning. Eurons appreciering torde dessutom dämpa pristrycket genom effekterna på importpriserna. En nedgång i inflationen återspeglas också i tillgängliga prognoser och bedömningar. Det är dock viktigt att påminna om att detta bygger på antaganden om den framtida utvecklingen varför alla riskelement som kan hota utsikterna för prisstabiliteten bör beaktas. Det kommer samtidigt att vara nödvändigt att noga fortsätta följa inflationsförväntningarna.
Vad gäller den monetära analysen innebär den kraftiga penningmängdsökningen under de senaste åren att det finns betydligt mer likviditet i euroområdet än vad som behövs för att finansiera icke-inflatorisk tillväxt. Samtidigt har utlåningen till den privata sektorn ökat under de senaste månaderna som resultat av låga räntor och den allmänna konjunkturförbättringen.
Det ackumulerade likviditetsöverskottet bör inte vara något problem för prisstabiliteten så länge ekonomin återhämtar sig successivt. Är likviditetsöverskottet fortfarande stort när ekonomin tar fart på allvar skulle det dock kunna leda till inflationstryck. Det är alltså viktigt att noga följa penningmängdsutvecklingen.
Sammantaget fortsätter den ekonomiska analysen alltjämt att peka på att huvudscenariot för prisutvecklingen på medellång sikt är i linje med prisstabilitet. Vissa risker kan uppstå under en ekonomisk uppgång men den breda bilden bekräftas även vid en dubbelkontroll mot den monetära analysen.
I finanspolitiken blir 2004 ett avgörande år när det gäller att öka trovärdigheten för det institutionella ramverket och förtroendet för sunda offentliga finanser i medlemsländerna i euroområdet. Utöver bestämmelserna i Maastrichtfördraget är den finanspolitiska ramen i stabilitets- och tillväxtpakten fortfarande mycket viktig och måste respekteras till fullo. Tilltron till och förtroendet för EMU vilar på dessa grunder. De är inte bara nyckeln till stabilitet utan också till tillväxt och en förutsättning för fortsatt låga riskpremier på finansmarknaderna. ECB-rådet uppmanar därför enträget regeringarna och Ekofinrådet att leva upp till sina skyldigheter och till de utfästelser som gjordes av dessa regeringar i november förra året.
Slutligen vill ECB-rådet uttala sitt starka stöd för de åtgärder som vidtagits av flera regeringar för fortsatta strukturreformer inom finanspolitiken och på arbets- och varumarknaderna. Det är nödvändigt att bygga vidare på redan vidtagna åtgärder för att genomföra reformer för att ta itu med de stora utmaningarna i euroområdet, nämligen att minska den höga strukturarbetslösheten, förbättra produktionspotentialen, öka produktiviteten, minska ineffektiviteten i skattesystemen samt förbereda hälso- och pensionssystemen för en befolkning som blir allt äldre. Strukturreformsprocessen skulle bli avsevärt lättare om arbetsmarknadens parter ställde sig bakom målet att göra euroområdet till en alltmer dynamisk, innovativ och konkurrenskraftig ekonomi. Ett sådant åtagande skulle också göra det lättare för allmänheten att förstå fördelarna med strukturreformer.
Månadsrapportens layout har ändrats för att göra den mer lättläst. Från och med januari kommer den del som handlar om ekonomisk och monetär utveckling att inkludera en sammanfattning i början av varje avsnitt samt ett nytt avsnitt "Euroområdets omvärld". Dessutom har statistikbilagan omstrukturerats och en ordlista med ekonomiska termer tillkommit.
Det här numret av månadsrapporten innehåller tre artiklar. Den första granskar finanspolitisk erfarenhet i euroområdet sedan början av 1990. Den andra beskriver de olika sätt på vilka uppgifter från barometerundersökningar om utvecklingen av aktivitet, priser och arbetsmarknaden i euroområdet kan användas i ekonomisk analys. I den tredje analyseras utvecklingen av vinstmått i euroområdet.
