Ledaren, ECB:s månadsrapport, april 2004
ECB-rådet beslutade vid sitt sammanträde den 1 april 2004 att den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner skall vara oförändrad, 2,0 %. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten lämnades också oförändrade, 3,0 % respektive 1,0 %.
Mot bakgrund av sina regelbundna ekonomiska och monetära analyser vidhåller ECB-rådet sin bedömning att den nuvarande penningpolitiska inriktningen är förenlig med prisstabilitet på medellång sikt. Följaktligen hålls ECB-räntorna oförändrade. De låga räntenivåerna fortsätter att stödja den ekonomiska återhämtningen i euroområdet. ECB-rådet kommer även fortsättningsvis att ingående följa all utveckling som skulle kunna påverka bedömningen av hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt.
Vad gäller den ekonomiska analysen ser återhämtningen i den reala BNP-tillväxten i euroområdet ut att ha fortsatt in på 2004, efter ökningar på kvartalsbasis på 0,3-0,4 % under andra halvåret 2003. Nyligen publicerade konjunkturindikatorer har varit blandade, vilket tyder på viss osäkerhet på kort sikt. Samtidigt tyder preliminär information efter terroristattackerna i Madrid den 11 mars inte på att dessa skulle ha haft någon större effekt på de ekonomiska utsikterna. På det hela taget finns det för närvarande inget som talar mot bedömningen av en fortsatt, om än ringa, real BNP-tillväxt i euroområdet på kort sikt.
På längre sikt finns förutsättningarna kvar för att återhämtningen fortgår under 2004 och förstärks över tiden. För det första är den globala ekonomiska tillväxten stark och har en bred geografisk och sektoriell förankring, och därigenom är de externa förhållandena gynnsamma för euroområdet. I detta sammanhang väntas exporten från euroområdet öka rejält i år och nästa år trots vissa tidigare förluster i priskonkurrenskraft.
För det andra torde, på den inhemska sidan, investeringarna få stöd av gynnsamma kreditvillkor, förbättrade företagsvinster och följdverkningar av global efterfrågeutveckling. Vissa förbättringar av investeringar i anläggningstillgångar kunde skönjas redan fjärde kvartalet 2003. Vad beträffar den privata konsumtionen kommer ökningen i de reala disponibla inkomsterna sannolikt att leda till ökad konsumtion vid en tidpunkt då hushållens finansiella situation inte lägger några hinder i vägen för utgiftsökningar. Framöver torde den privata konsumtionen förstärkas genom förbättrad sysselsättning och förväntningar om förbättrad sysselsättning.
Denna bedömning stöds av föreliggande prognoser och beräkningar. En bedömning av den framtida utvecklingen bygger dock alltid på antaganden och är således förenad med risker. I detta läge hänför sig riskerna framför allt till de ihållande obalanserna i vissa delar av världen och den svaga privata konsumtionen i euroområdet. I fråga om den privata konsumtionen kan de europeiska medborgare som alltjämt anser att inflationen är hög förlita sig på att de officiella mätningarna är korrekta och att ECB-rådet kommer att fortsätta att försvara prisstabilitet även i framtiden. De osäkerhetsfaktorer som för närvarande omger finanspolitiken och strukturreformerna i vissa euroländer kan också ha inverkat negativt på konsumenternas förtroende. Ett klargörande av innehållet i och tidpunkten för reformerna och en bättre insikt om fördelarna med dem för alla medborgare skulle i hög grad bidra till att stötta förtroendet.
När det gäller prisutvecklingen visar Eurostats snabbstatistik att den årliga ökningstakten i HIKP-inflationen i mars var 1,6 %, oförändrad från februari, men lägre än i januari då den uppgick till 1,9 %. Under de kommande månaderna kan den årliga inflationstakten dock åter komma att stiga, huvudsakligen på grund av baseffekter (relaterade till energipriserna) och höjda indirekta skatter.
Bortom de kortfristiga fluktuationerna beräknas prisutvecklingen fortfarande ligga i linje med prisstabilitet. Med hänsyn till den förväntade gradvisa konjunkturuppgången torde löneutvecklingen bli fortsatt återhållsam. Den senaste lönestatistiken för fjärde kvartalet 2003 ger stöd för denna uppfattning. Dessutom kommer eurons tidigare appreciering att fortsätta mildra trycket från importpriserna samt även dämpa inflationseffekterna av stigande råvarupriser. Dessa prisökningar är delvis relaterade till den stora efterfrågan på världsmarknaden.
Dessa utsikter för prisutveckling ligger i linje med aktuella prognoser och framtidsbedömningar men det bör beaktas att de bygger på antaganden om den framtida utvecklingen. ECB-rådet fortsätter därför att noga bevaka alla indikatorer. Framför allt kräver de stigande råvarupriserna och utvecklingen av inflationsförväntningarna på lång sikt vaksamhet.
Den monetära analysen visar att den årliga M3-ökningen har mattats av sedan sommaren 2003, men avmattningen har varit långsam. Samtidigt har utlåningen till den privata sektorn ökat i snabbare takt. Både penningmängds- och utlåningsökningen förefaller stödjas av den låga räntenivån i euroområdet och speglar eventuellt också den sedan sommaren 2003 förbättrade ekonomiska utvecklingen.
På grund av den kraftiga M3-ökningen de senaste åren finns det mer likviditet i euroområdet än vad som behövs för att finansiera en icke-inflatorisk tillväxt. På medellång sikt beror effekterna på inflationen av denna höga likviditet i stor utsträckning på utvecklingen i ekonomin och på finansmarknaderna. Ett fortsatt likviditetsöverskott skulle kunna leda till inflationstryck på medellång sikt.
Sammantaget pekar den ekonomiska analysen alltjämt på att utsikterna för prisutvecklingen på medellång sikt ligger i linje med prisstabilitet. En avstämning mot den monetära analysen förändrar inte denna bedömning.
I fråga om finanspolitiken anser ECB-rådet att det fortfarande finns skäl till oro. Aktuella uppgifter tyder på att betydande obalanser uppstår i allt fler länder och att den aktuella politiken inte är tillräcklig för att uppnå konsolideringsmålen i de senaste stabilitetsprogrammen. Alla berörda regeringar uppmanas att i tid och på ett hållbart sätt vidta åtgärder för att korrigera detta.
Vad gäller strukturreformer välkomnar ECB-rådet ordförandeskapets sammanfattning från Europeiska rådets sammanträde i Bryssel den 26 mars 2004. Strukturreformer behövs för att säkerställa ökad hållbar tillväxt och sysselsättning. Som Europeiska rådet framhävde behövs en betydligt snabbare reformtakt och den kritiska frågan nu är behovet av bättre infriande av redan gjorda utfästelser. Ett slut på den politiska osäkerheten och på dröjsmålen med att genomföra en sund finanspolitik och effektiva strukturreformer skulle stötta förtroendet i den privata sektorn, vilket skulle påskynda den ekonomiska återhämtningen i euroområdet, uppbackad av den penningpolitiska inriktningen.
Det här numret av månadsrapporten innehåller tre artiklar. I den första undersöks finanspolitikens inflytande på makroekonomisk stabilitet och prisutveckling. Den andra artikeln granskar vad Target, Eurosystemets system för bruttoavveckling i realtid, har uppnått och beskriver övergångsstadiet från det nuvarande systemet till nästa generation (Target2). Den tredje artikeln granskar de strukturella och makroekonomiska kännetecknen i Barcelonaprocessens tolv partnerländer. Barcelonaprocessen strävar efter att till 2010 upprätta en frihandelszon mellan Europeiska unionen och ett antal Medelhavsländer.
