Skingsley: Hushållens skulder under lupp

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley sammanfattar sitt tal

Riksbanken har fått en ny viktig bit till pusslet om hushållens skulder och den väcker bekymmer eftersom skuldproblematiken tycks vara mer utbredd och omfattande än vad som tidigare varit känt. Det konstaterade vice riksbankschef Cecilia Skingsley då hon på torsdagen gav sin syn på hushållens skulder och kommenterade analysen av det nya datamaterial om skulder som Riksbanken samlat in från de åtta största bankerna i Sverige, (Ekonomisk kommentar: Hur skuldsatta är de svenska hushållen?)

Skingsley påpekade vidare att de slutsatser man kan dra av materialet bekymrar. Analysen visar bland annat att hushållen överlag är högt skuldsatta om man ser till deras inkomster - det gäller framför allt låg- och medelinkomsttagare. Resultaten motsäger alltså bilden av att det enbart är hushåll med höga inkomster som har de högsta skuldkvoterna. Skulderna är också spridda över hela landet. Analysen visar dessutom att fyra av tio låntagare inte minskar sin skuld - och att de som gör det minskar den mycket långsamt. Skingsley påpekade att skuldproblematiken alltså tycks vara mer utbredd och omfattande än vad som tidigare varit känt.

Hushållens skuldsättning diskuteras flitigt i många olika sammanhang och Riksbanken har under flera år har uttryckt sin oro över utvecklingen. Sedan 1995 har hushållens skuldkvot ökat från 90 till 174 procent och den väntas fortsätta öka de närmaste åren. Denna utveckling har bidragit till att hushållen blivit känsliga för störningar som exempelvis inkomstbortfall, fallande tillgångspriser eller stigande räntor. De höga skulderna kan alltså utgöra en risk för realekonomin och för stabiliteten i det finansiella systemet, sa Skingsley.

Den statistik som hittills varit tillgänglig har inte kunnat ge en fullständig bild av hushållens skuldsituation, sa Skingsley. Analysen av hushållens skuldsättning har under de senaste åren framför allt baserats på aggregerade data eller stickprov på nya låntagare, man har därför inte kunnat se hur skulderna är fördelade bland de individer och hushåll som faktiskt har en skuld. Skingsley sa att hon hoppas att den nya analysen på ett bra sätt kan bidra till diskussionen om åtgärder, så att riskerna med hushållens skulder kan minska och bankernas motståndskraft kan stärkas.

Läs hela talet: Hushållens skulder under lupp