Riksbanken köper statsobligationer för ytterligare 45 miljarder kronor − reporäntan oförändrad på -0,50 procent
Datum
2016-04-21
Riksbankens penningpolitik har bidragit till en starkare konjunktur och stigande inflation. Men även om inflationen stiger är uppgången ryckig. Samtidigt kvarstår osäkerheten om den globala utvecklingen och penningpolitiken i omvärlden är mycket expansiv. För att säkerställa den stigande trenden i inflationen behöver penningpolitiken i Sverige vara fortsatt expansiv. Direktionen har beslutat att köpa statsobligationer för ytterligare 45 miljarder kronor under andra halvåret 2016. Därmed minskar risken för att kronan stärks snabbare än i prognosen och att inflationsuppgången bryts. Köpen omfattar både nominella och reala statsobligationer, motsvarande 30 respektive 15 miljarder kronor. Reporäntan lämnas samtidigt oförändrad på -0,50 procent. Det finns en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om det behövs för att värna inflationsmålet.
Starkare konjunktur men fortsatt osäkerhet
Den expansiva penningpolitiken, med reporäntesänkningar och köp av nominella statsobligationer har bidragit till att den svenska konjunkturen fortsätter att stärkas. Såväl BNP-tillväxten som inflationen har blivit högre än väntat. Men även om inflationen stiger är uppgången ryckig och inflationen väntas vara under målet även under 2016.
Samtidigt är utsikterna för den globala konjunkturen fortsatt osäkra och flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att konjunkturen ska förbättras och inflationen ska stiga. Med en fortsatt expansiv penningpolitik i omvärlden finns en risk för att kronan stärks tidigare och snabbare än i prognosen. Det skulle kunna dämpa tillväxt och inflation i Sverige och påverka förtroendet för inflationsmålet.
Expansiv penningpolitik för att säkerställa den stigande trenden i inflationen
För att säkerställa en god utveckling i svensk ekonomi och den stigande trenden i inflationen, har direktionen beslutat att fortsätta köpa värdepapper för ytterligare 45 miljarder kronor under andra halvåret 2016, så att köpen uppgår till totalt 245 miljarder kronor i slutet av 2016. För att få ett brett genomslag på olika räntor omfattar köpen både nominella och reala statsobligationer, motsvarande 30 respektive 15 miljarder kronor. Den starka utvecklingen i svensk ekonomi motiverar dock att dessa köp sker i en något långsammare takt än tidigare.
Med fortsatta köp av värdepapper minskar risken för att kronan stärks snabbare än i prognosen och att inflationsuppgången bryts. Riksbanken fortsätter även att tillsvidare återinvestera förfall och kuponger på statsobligationsportföljen. Reporäntan lämnas oförändrad på -0,50 procent och börjar höjas långsamt i mitten av 2017, då KPIF-inflationen väntas vara nära 2 procent.
Beredskap att göra mer
Även om det är mindre troligt att ytterligare penningpolitisk stimulans behövs framöver när konjunkturen stärks och inflationen närmar sig målet kan det komma negativa överraskningar på vägen. Om, och i så fall hur, penningpolitiken då reagerar beror på hur inflationsutsikterna påverkas. Det viktiga för penningpolitiken är att inflationen trendmässigt närmar sig målet och att förtroendet för inflationsmålet inte försvagas.
Direktionen har mot den här bakgrunden en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena. Det finns fortfarande möjligheter att sänka reporäntan ytterligare. Om det skulle behövas kan Riksbanken också vidta åtgärder i det penningpolitiska styrsystemet för att understödja penningpolitiken. Därtill kan köpen av värdepapper utökas. Riksbanken står samtidigt beredd att intervenera på valutamarknaden, om kronan stärks så snabbt att det hotar inflationsuppgången.
Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras
Riksbanken har vid många tillfällen påpekat att det låga ränteläget i Sverige och omvärlden för med sig risker. För att minska riskerna med hushållens skuldsättning behövs olika reformer som dels skapar en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden, dels minskar hushållens vilja eller förmåga att skuldsätta sig. Det är även viktigt att Finansinspektionens mandat för makrotillsyn förtydligas. Om inga åtgärder vidtas kommer detta i kombination med det låga ränteläget att öka riskerna ytterligare. En sådan utveckling kan i förlängningen bli mycket kostsam för samhällsekonomin.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta*
2015 2016 2017 2018
KPI
0,0
1,0 (0,7)
1,9 (2,1)
2,9 (2,9)
KPIF
0,9
1,4 (1,3)
2,0 (2,1)
2,2 (2,1)
BNP
4,1 (3,7)
3,7 (3,5)
2,7 (2,8)
2,3 (2,5)
Arbetslöshet,
7,4
6,8 (6,8)
6,6 (6,7)
6,7 (6,9)
Reporänta, procent
-0,3
-0,5 (-0,5)
-0,4 (-0,4)
0,2 (0,2)
*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2016 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan*
2015 kv4 2016 kv1 2016 kv2 2017 kv2 2018 kv2 2019 kv2
Reporänta
-0,35
-0,42 (-0,43)
-0,51 (-0,52)
-0,45 (-0,45)
0,14 (0,14)
0,67
*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2016 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Vice riksbankschef Cecilia Skingsley reserverade sig mot beslutet att genomföra ytterligare obligationsköp för 45 miljarder kronor. Hon förespråkade en oförändrad penningpolitik med hänvisning till det ekonomiska läget i Sverige.
Beslutet tillämpas från och med den 27 april. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 4 maj. Mer information kring Riksbankens köp av statsobligationer finns i en protokollsbilaga på www.riksbank.se . En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Mattias Erlandsson, chef för Riksbankens prognosenhet hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen sänds direkt på www.riksbank.se.
