Riksbanken köper statsobligationer för ytterligare 65 miljarder kronor och behåller reporäntan på −0,35 procent en längre tid
Datum
2015-10-28
Den svenska konjunkturen stärks och det finns en tydlig trend uppåt i inflationen. Det råder dock fortsatt osäkerhet kring styrkan i den globala konjunkturen och centralbanker i omvärlden väntas föra en expansiv penningpolitik under en ännu längre tid. Jämfört med tidigare prognos bedöms inflationen bli lite lägre 2016 och 2017. KPIF-inflationen väntas ändå vara nära 2 procent under 2016. För att säkerställa kraften i inflationsuppgången bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver vara mer expansiv.
Inflationen stiger
Riksbankens expansiva penningpolitik har bidragit till att konjunkturen stärks, att arbetslösheten sjunker och att det finns en tydlig trend uppåt i inflationen sedan förra året. I september var KPIF-inflationen 1,0 procent, exklusive energipriser var inflationen 1,8 procent. Trenden med stigande inflation väntas fortsätta. Men jämfört med bedömningen vid det förra penningpolitiska mötet har inflationsprognosen reviderats ner något. Det beror på försämrade inflationsutsikter i omvärlden men också på en ny bedömning att det krävs starkare efterfrågan i Sverige för att stabilisera inflationen runt 2 procent.
Fortsatt stor osäkerhet
Återhämtningen i omvärlden fortsätter men det finns en osäkerhet kring styrkan i den globala konjunkturen. Jämfört med tidigare prognos bedöms inflationen i omvärlden bli något lägre och många centralbanker väntas nu föra en expansiv penningpolitik under ännu längre tid. Det internationella ränteläget väntas därmed förbli mycket lågt. Den svenska penningpolitiken behöver ta hänsyn till det. Annars riskerar kronans växelkurs att stärkas tidigare och snabbare än i prognosen, vilket skulle leda till att priserna på importerade varor och tjänster ökar långsammare och efterfrågan på svensk export blir lägre. Det skulle göra det svårare för Riksbanken att få upp inflationen och stabilisera den runt målet.
En annan källa till osäkerhet är det stora antal människor som är på flykt och söker skydd i Europa. Det är dock för tidigt att bedöma vilka makroekonomiska effekter detta för med sig. Riksbanken följer utvecklingen och kommer successivt att justera prognoserna.
Expansiv penningpolitik för att den positiva trenden ska hålla i sig
Sammantaget bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver bli mer expansiv för att understödja den positiva utvecklingen i svensk ekonomi och säkerställa kraften i inflationsuppgången. Direktionen har därför beslutat att utöka köpen av statsobligationer med ytterligare 65 miljarder kronor, så att köpen uppgår till totalt 200 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2016. Reporäntan behålls oförändrad på −0,35 procent men en första höjning av reporäntan skjuts ungefär ett halvår fram i tiden jämfört med tidigare bedömning.
Beredskap att göra mer
Det är viktigt att inflationen stiger och stabiliseras runt 2 procent. Det bidrar till långsiktiga inflationsförväntningar som är förenliga med inflationsmålet. Riksbanken har därför fortsatt hög beredskap att snabbt göra penningpolitiken ännu mer expansiv om inflationsutsikterna försämras, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena. Reporäntan kan sänkas ytterligare, vilket avspeglas i reporäntebanan, och Riksbanken kan köpa mer värdepapper. Riksbanken är också redo att intervenera på valutamarknaden om inflationsuppgången skulle hotas av till exempel en besvärlig marknadsutveckling. Därtill finns möjligheten att lansera ett program för utlåning till företag via banker.
Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras
Riksbanken har vid många tillfällen lyft riskerna som det låga ränteläget kan föra med sig. För att minska riskerna med hushållens skuldsättning behövs reformer som skapar en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Det är även viktigt att se över skattesystemet så att hushållens incitament att skuldsätta sig minskar. Ansvaret för sådana reformer vilar på riksdag och regering. Det är även av största vikt att Finansinspektionen snarast får mandat och verktyg att på ett effektivt sätt kunna bedriva makrotillsyn. Om inga åtgärder vidtas kommer detta i kombination med det låga ränteläget att öka riskerna ytterligare. Det kan i förlängningen bli mycket kostsamt för samhällsekonomin.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta*
2014 2015 2016 2017 2018
KPI
-0,2 (-0,2)
0,0 (0,0)
1,4 (1,8)
2,4 (2,8)
3,1
KPIF
0,5 (0,5)
0,9 (0,9)
1,8 (2,0)
2,1 (2,2)
2,2
BNP
2,3 (2,3)
3,3 (3,1)
3,0 (3,4)
2,7 (2,6)
2,3
Arbetslöshet, 15-74 år, procent
7,9 (7,9)
7,4 (7,6)
7,1 (7,2)
6,9 (6,9)
6,8
Reporänta, procent
0,5 (0,5)
-0,3 (-0,3)
-0,4 (-0,3)
-0,1 (0,2)
0,5
*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i september 2015 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan*
2015 kv 3 2015 kv 4 2016 kv 4 2017 kv 4 2018 kv 4
Reporänta
-0,34
-0,36 (-0,39)
-0,41 (-0,18)
0,12 (0,40)
0,66
*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i september 2015 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 4 november. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 10 november. Mer information kring Riksbankens köp av statsobligationer finns i en separat protokollsbilaga på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se . En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.