Ytterligare åtgärder behövs för att hantera hushållens skuldsättning
Datum
2015-11-25
Dagens höga värderingar av tillgångar och höga skuldsättning hos hushållen ökar riskerna i den svenska ekonomin. En allvarlig ekonomisk störning, som ett fall i bostadspriserna, skulle därför kunna få stora konsekvenser. För att göra hushållen mindre sårbara och minska riskerna med den höga skuldsättningen krävs en kombination av åtgärder, som förändringar av ränteavdraget och införande av amorteringskrav och skuldkvotstak. Även banksystemet är sårbart och behöver stärka sin motståndskraft.
Det finansiella systemet är sårbart för störningar
De svenska storbankerna uppvisar hög lönsamhet och deras kunder har god betalningsförmåga. Detta bidrar till Riksbankens bedömning att det finansiella systemet fungerar väl i nuläget. Men samtidigt är det svenska banksystemet stort och tätt sammanlänkat. Dessutom har de svenska stor¬bankerna en hög andel marknadsfinansiering, varav en stor del är i utländsk valuta, samt en låg andel eget kapital i förhållande till sina tillgångar. Det gör att banksystemet, och det finansiella systemet som helhet, är känsligt för olika ekonomiska störningar.
Höga värderingar och skuldsättning medför risker
Värderingarna på både tillgångsmarknaderna och framför allt bostadsmarknaden är idag ovanligt höga. Det innebär att sannolikheten för ett prisfall ökat. Tillsammans med en allt högre skuldsättning i hushållssektorn, har det gjort hushållen, de finansiella instituten och det finansiella systemet som helhet mer sårbara. Vid en allvarlig ekonomisk störning skulle konsekvenserna för svensk ekonomi kunna bli stora.
Åtgärder behövs mot hushållens skuldsättning
Det är av största vikt att Finansinspektionens mandat för makrotillsyn snarast förtydligas så att en effektiv makrotillsyn kan bedrivas i Sverige. Det är nödvändigt att regering och ansvariga myndigheter snarast vidtar ytterligare åtgärder för att minska riskerna med de stigande bostadspriserna och hushållens höga och stigande skuldsättning.
Reformer på bostadsmarknaden som skapar en bättre balans mellan utbudet av och efterfrågan på bostäder kan bromsa uppgången i bostadspriserna och därmed också skuldsättningen. Det behövs också reformer som minskar hushållens vilja att skuldsätta sig, såsom ett gradvis minskat ränteavdrag och lånebegränsande åtgärder som amorteringskrav och skuldkvotstak. Riksbanken anser alltså att det omgående behövs en kombination av åtgärder som både dämpar nyutlåningen och minskar riskerna med befintliga lån.
Storbankernas motståndskraft behöver stärkas Det är samtidigt viktigt att minska sårbarheten i det svenska banksystemet. Under de senaste åren har de svenska storbankerna förbättrat sin motståndskraft mot både kredit- och likviditetsrisker. Denna utveckling är positiv, men Riksbanken anser att storbankernas motståndskraft behöver förbättras ytterligare. Dels bör deras kapitalkrav skärpas, bland annat genom att ett minimikrav för bruttosoliditet införs. Dels bör storbankerna minska sina strukturella likviditetsrisker och öka sin motståndskraft mot kortfristig likviditetsstress i svenska kronor.
En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Kasper Roszbach, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls i dag klockan 11:00 på Riksbanken.
Presslegitimation eller motsvarande krävs. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.
