Riksbanken sänker reporäntan till −0,10 procent, köper statsobligationer för 10 miljarder och har beredskap att snabbt göra mer
Datum
2015-02-12
Det finns tecken på att den underliggande inflationen har bottnat men omvärlden är nu mer osäker och det ökar risken för att inflationen inte stiger tillräckligt snabbt. Riksbankens direktion har därför beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv genom att sänka reporäntan med 0,10 procentenheter till −0,10 procent och justera ner räntebanan något. Samtidigt återställs räntorna på de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/− 0,10 procentenheter. Dessutom kommer Riksbanken att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Dessa åtgärder och beredskapen att snabbt göra mer understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen.
Osäkerheten i omvärlden har ökat
Återhämtningen i omvärlden som helhet väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan i december har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt till låg global inflation. Konjunkturutvecklingen skiljer sig också åt mellan olika regioner. Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitik, mellan exempelvis USA och euroområdet, och i stora rörelser på valutamarknaderna. Den senaste tidens utveckling i Grekland bidrar också till osäkerheten.
Den svenska konjunkturen stärks men inflationen är för låg
Återhämtningen i omvärlden är visserligen långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. BNP-tillväxten väntas öka snabbare framöver och arbetsmarknaden stärkas.
Inflationen är fortfarande låg men det finns nu tecken på att den underliggande inflationen, exempelvis KPIF-inflationen exklusive energi, har bottnat och är på väg upp. Kronan har blivit svagare än väntat, vilket också bidrar till en något högre inflation. Låga energipriser bedöms dock hålla ned KPIF-inflationen det närmaste året.
Mer expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga mot målet
Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna.
För att understödja uppgången i den underliggande inflationen så att KPIF-inflationen närmar sig 2 procent och för att de långsiktiga inflationsförväntningarna ska vara förenliga med inflationsmålet bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver vara mer expansiv. Direktionen sänker därför reporäntan till −0,10 procent och justerar ner reporäntebanan. Samtidigt återställs räntorna för de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/−0,10 procentenheter. Reporäntan bedöms vara kvar på −0,10 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent. Först under andra halvåret 2016 är det lämpligt att höja reporäntan.
När räntan är nära sin nedre gräns kan penningpolitiken göras mer expansiv genom köp av statsobligationer. Inom kort kommer Riksbanken att köpa nominella statsobligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år till ett belopp av 10 miljarder kronor. Även denna åtgärd bidrar till att göra penningpolitiken mer expansiv.
Beredskap att göra mer
De åtgärder som Riksbanken nu vidtar understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. För att säkerställa att inflationen stiger mot målet är Riksbanken redo att snabbt, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas. Det handlar i första hand om att sänka reporäntan ytterligare, skjuta höjningar av reporäntan på framtiden och utöka köpen av statsobligationer. Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta*
2013 2014 2015 2016 2017
KPI
0,0
-0,2 (-0,2)
0,1 (0,3)
1,9 (2,0)
3,3 (3,2)
KPIF
0,9
0,5 (0,5)
0,9 (1,0)
2,0 (2,0)
2,2 (2,1)
BNP
1,3
1,8 (1,8)
2,7 (2,6)
3,3 (3,3)
2,2 (2,3)
Arbetslöshet,
8,0
7,9 (7,9)
7,6 (7,5)
7,1 (6,9)
6,7 (6,6)
Reporänta, procent
1,0
0,5 (0,5)
-0,1 (0,0)
0,0 (0,2)
0,9 (1,1)
*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2014 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan*
2014 kv4 2015 kv1 2015 kv2 2016 kv1 2017 kv1 2018 kv1
Reporänta
0,08
-0,05 (0,00)
-0,11 (0,00)
-0,12 (0,00)
0,57 (0,74)
1,43
*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2015 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Vice riksbankschef Martin Flodén ställde sig bakom inriktningen för penningpolitiken, att den behöver bli mer expansiv, men reserverade sig mot beslutet att nu köpa statsobligationer.
Beslutet om reporäntan och räntorna för de finjusterande transaktionerna kommer att tillämpas från och med den 18 februari. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 25 februari. Mer information kring Riksbankens köp av statsobligationer och räntor i Riksbankens styrsystem finns i separata beslutsunderlag på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se.
En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Christina Nyman, biträdande chef för avdelningen för penningpolitik hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats där den också finns tillgänglig i efterhand.
