Reporäntan sänks med en halv procentenhet till 0,25 procent
Datum
2014-07-03
Konjunkturen fortsätter att stärkas i svensk ekonomi. Men inflationen har blivit lägre än väntat och inflationstrycket bedöms vara tydligt lägre jämfört med bedömningen i april. Riksbankens direktion anser att det krävs en ännu lägre ränta för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent. Reporäntan sänks nu med 0,5 procentenheter till 0,25 procent samtidigt som räntebanan revideras ner påtagligt. Först i slutet av 2015 väntas reporäntan höjas.
Konjunkturen fortsätter att stärkas
Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden förväntas successivt förbättras. Utsikterna för Storbritannien och USA är goda och återhämtningen i euroområdet väntas fortsätta, om än i långsam takt. Samtidigt är det globala inflationstrycket lågt och prognosen för styrräntorna i omvärlden har reviderats ner.
I Sverige fortsätter konjunkturen att stärkas framför allt driven av en stark hushållssektor och ökande bostadsinvesteringar. När efterfrågan i omvärlden tar fart ökar även tillväxten i de mer exportberoende delarna av näringslivet. En starkare konjunktur leder till stigande efterfrågan på arbetskraft och arbetsmarknadsläget väntas gradvis bli bättre.
Lägre inflationstryck – mycket låg ränta för att inflationen ska stiga mot målet
Samtidigt som konjunkturen stärks är inflationen låg och utfallen har blivit lägre än förväntat. Nedgången i inflationen har varit bred och det underliggande inflationstrycket bedöms vara tydligt lägre jämfört med bedömningen i april. Räntan och räntebanan behöver därför vara ännu lägre för att inflationen ska stiga mot målet. Ytterligare en faktor som väger in är att prognosen för internationella styrräntor är nedreviderad.
Den låga räntan bidrar till högre efterfrågan i hela ekonomin, vilket leder till att inflationen stiger. Dessutom motverkas de lägre internationella styrräntornas effekter på växelkursen och inflationen.
Förutom att leda till högre inflation kan den expansiva penningpolitiken också bidra till att inflationsförväntningarna förblir förankrade runt 2 procent genom att sända en tydlig signal att penningpolitiken kommer att se till att inflationen närmar sig inflationsmålet inom en rimligt snar framtid. KPIF-inflationen bedöms nå 2 procent i början av 2016.
Först i slutet av 2015 bedöms det vara lämpligt att börja höja reporäntan. I slutet av 2017 väntas reporäntan uppgå till drygt 2 procent. I ett historiskt perspektiv är detta en låg ränta i ett läge då konjunkturen bedöms vara balanserad och KPIF-inflationen är nära 2 procent. Liknande förhållanden gäller även för många andra centralbanker.
Lågt ränteläge ökar riskerna med hushållens skuldsättning – åtgärder brådskar
Det låga ränteläget bidrar redan till att hushållens skulder som andel av deras inkomster ökar relativt snabbt. Med en ännu lägre ränta förstärks denna utveckling, vilket ökar riskerna för att ekonomin utvecklas på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart.
Med en låg ränta länge brådskar det för andra politikområden att hantera riskerna med hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden. För att minska riskerna räcker det inte enbart med åtgärder som stärker motståndskraften i banksystemet utan det krävs även åtgärder som riktas direkt mot hushållens efterfrågan på krediter. Utan ytterligare åtgärder ökar risken för att samhällsekonomin utvecklas på ett sätt som inte är långsiktig hållbart, vilket också kan försvåra förutsättningarna för penningpolitiken längre fram.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
0,0
-0,1 (0,2)
1,3 (2,2)
3,0 (3,2)
KPIF 0,9
0,6 (0,7)
1,6 (1,7)
2,0 (2,0)
1,6
2,2 (2,7)
3,3 (3,2)
3,1 (2,8)
Arbetslöshet, 15-74 år, procent 8,0
8,0 (7,9)
7,3 (7,3)
6,7 (6,7)
Reporänta, procent 1,0
0,5 (0,7)
0,3 (1,1)
1,3 (2,3)
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i april 2014 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
2014 kv 3 2014 kv 4 2015 kv 3 2016 kv 3 2017 kv 3
0,75
0,29
0,22 (0,65)
0,25 (1,20)
1,45 (2,40)
2,35
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i april 2014 inom parentes. Källa: Riksbanken
Riksbankschef Stefan Ingves och förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick reserverade sig mot beslutet att sänka reporäntan till 0,25 procent och mot reporäntebanan. De förordade en sänkning av reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,5 procent och en räntebana där reporäntan ligger kvar på 0,5 procent till 2016, för att därefter långsamt höjas. Då uppnås också inflationsmålet samtidigt som man i viss mån beaktar riskerna med hushållens skuldsättning.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 16 juli. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 9 juli. Räntorna i Riksbankens stående faciliteter sänks samtidigt till -0,5 procent för inlåningsräntan och 1,0 procent för utlåningsräntan. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.
