Reporäntan oförändrad på 0,25 procent
Datum
2014-09-04
Riksbankens direktion har beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent för att bidra till att den låga inflationen stiger mot inflationsmålet på 2 procent. Liksom i föregående prognos är det först mot slutet av 2015, när inflationen är tydligt högre, som det bedöms vara lämpligt att börja höja räntan.
Konjunkturen stärks
Tillväxten i omvärlden som helhet väntas successivt stiga de närmaste åren. Konjunktursignalerna från USA och Storbritannien är fortsatt starka. Samtidigt har konjunkturutsikterna för euroområdet försämrats till följd av en oväntat svag BNP-tillväxt under andra kvartalet och den pågående konflikten i Ukraina. Prognosen för omvärldens BNP-tillväxt är därför något lägre jämfört med bedömningen i juli.
En lägre tillväxt i euroområdet dämpar den redan svaga exportutvecklingen i Sverige. Det bidrar till att BNP-tillväxten väntas bli något lägre jämfört med i tidigare bedömning. Samtidigt väntas konsumtion och bostadsinvesteringarna fortsätta att öka i god takt. Arbetsmarknaden har utvecklats något bättre än väntat under sommaren och arbetslösheten har börjat minska.
Låg men stigande inflation
Inflationen är fortsatt låg men har de senaste månaderna blivit lite högre än väntat. Prognosen för inflationen i närtid är något uppreviderad till följd av en svagare krona och något högre arbetskostnader. Den låga räntan bidrar till att efterfrågan i ekonomin ökar, vilket leder till att inflationen stiger. Liksom i prognosen i juli väntas KPIF-inflationen nå 2 procent i början av 2016.
Fortsatt låg ränta för att inflationen ska stiga mot målet
Den samlade bilden av konjunktur- och inflationsutsikterna för svensk ekonomi är i stort sett oförändrad sedan den penningpolitiska rapporten i juli. För att inflationen ska stiga mot målet behöver reporäntan vara låg en lång tid framöver. Reporäntan lämnas därför oförändrad på 0,25 procent. Liksom i föregående prognos är det först mot slutet av 2015, när inflationen är tydligt högre, som det bedöms vara lämpligt att börja höja räntan.
Den svagare utvecklingen i omvärlden innebär att reporäntebanan är marginellt lägre från mitten av 2016 jämfört med bedömningen i juli. I slutet av prognosperioden bedöms reporäntan uppgå till drygt 2 procent. I ett historiskt perspektiv är det en ovanligt låg reporänta i ett skede då konjunkturen är relativt god och KPIF-inflationen är nära 2 procent.
Riskerna med hushållens skuldsättning kvarstår
Det låga ränteläget innebär fortsatta risker förknippade med hushållens höga skuldsättning. För att minska dessa risker krävs ytterligare åtgärder riktade direkt mot hushållens efterfrågan på krediter. Därutöver krävs reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad. Ansvaret för detta vilar på regeringen och andra myndigheter.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta*
2013 2014 2015 2016
KPI
0,0
0,0 (-0,1)
1,3 (1,3)
2,9 (3,0)
KPIF
0,9
0,6 (0,6)
1,7 (1,6)
2,0 (2,0)
BNP
1,6
1,7 (2,2)
3,0 (3,3)
3,1 (3,1)
Arbetslöshet,
8,0
7,9 (8,0)
7,3 (7,3)
6,7 (6,7)
Reporänta, procent
1,0
0,5 (0,5)
0,3 (0,3)
1,2 (1,3)
*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2014 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan*
2014 2014 2014 2015 2016 2017
Reporänta
0,75
0,29
0,23
0,25
1,38
(1,45)
2,25
*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitska rapporten i juli 2014 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 17 september. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 10 september. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Mattias Erlandsson, chef för Riksbankens prognosenhet, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.
