Reporäntan sänks med 0,25 procentenheter till 0,75 procent

Datum 2013-12-17

Tillväxten i Sverige tar fart under nästa år

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden har varit ungefär i linje med Riksbankens prognoser. I euroområdet fortsätter en långsam återhämtning och tillväxten i USA står på en allt mer stabil grund. Men samtidigt har inflationen i omvärlden sjunkit de senaste månaderna och blivit lägre än väntat.

Återhämtningen i omvärlden är viktig för svensk ekonomi, som efter drygt ett år med svag tillväxt är på väg mot ljusare tider. Arbetsmarknadsläget har förbättrats och förtroendet bland hushåll och företag har fortsatt att stiga. Tillsammans med en stigande efterfrågan från omvärlden innebär detta att tillväxten tar fart nästa år. Därmed stiger också efterfrågan på arbetskraft ytterligare och arbetslösheten sjunker mer tydligt.

Låg inflation ännu en tid

Inflationen har under den senaste tiden varit oväntat låg med en svag prisutveckling för både varor och tjänster. Samtidigt har det inhemska kostnadstrycket varit högre än inflationen. Detta tyder på att företagen har haft svårt att föra över kostnadsökningar till högre priser, vilket i sin tur kan bero på att efterfrågan varit svag. Jämfört med den senaste bedömningen i oktober väntas inflationen nu bli tydligt lägre under det närmaste året.

Med en expansiv penningpolitik bidrar Riksbanken till att resursutnyttjandet i ekonomin ökar. Lönerna väntas då stiga snabbare samtidigt som företagen successivt kan höja sina priser. I takt med att världskonjunkturen förbättras ökar också importpriserna. Inflationen mätt som KPIF väntas därmed öka till 2 procent under 2015.

Sänkt ränta bidrar till högre inflation

Mot bakgrund av den oväntat låga inflationen och att inflationstrycket framöver bedöms vara lägre har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent och justera ner reporäntebanan för hela prognosperioden. Penningpolitiken bidrar på så vis till att KPIF-inflationen stiger mot 2 procent. Riksbankens direktion bedömer nu att det är lämpligt att höja räntan först i början av 2015. Då väntas återhämtningen stå på fastare mark och inflationen vara på väg upp. I slutet av prognosperioden uppgår reporäntan till 2,6 procent.

Penningpolitiken har sedan en tid tillbaka handlat om att väga hur låg räntan behöver vara för att inflationen ska närma sig målet tillräckligt snabbt mot de ökade risker förknippade med hushållens höga skuldsättning som en låg ränta kan medföra. Inflationen har varit låg länge och de senaste månadernas oväntat låga utfall i framförallt tjänstepriserna tyder på att det kan ta längre tid för inflationen att stiga än tidigare beräknat. Utan en mer expansiv penningpolitik finns risken att inflationen inte når 2 procent de närmaste åren, och därför är det motiverat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter och justera ner reporäntebanan. Samtidigt fortsätter hushållens höga skuldsättning att utgöra en risk för en långsiktigt hållbar utveckling. Flera politikområden behöver hjälpas åt för att hantera den risken.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i oktober 2013 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i oktober 2013 inom parentes.
Källa: Riksbanken

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 8 januari. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 18 december. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.