Reporäntan oförändrad på 1,0 procent

Datum 2013-04-17

Gradvis återhämtning i ekonomin

Världsekonomin växer i relativt god takt. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin fortsätter och i Asien är utvecklingen stark. Samtidigt präglas euroområdet av den ekonomiska krisen. Osäkerheten är fortfarande stor och BNP-tillväxten i euroområdet väntas vara fortsatt svag.

Efter en svag avslutning på fjolåret återhämtar sig nu svensk ekonomi gradvis. Stämningsläget bland hushåll och företag har förbättrats och konsumtionen och investeringarna väntas öka snabbare framöver. Arbetslösheten är fortfarande hög men nästa år när BNP tar bättre fart bedöms läget på arbetsmarknaden förbättras. De ljusare utsikterna för svensk ekonomi har tillsammans med låga räntor bidragit till att bostadspriserna ökat. Denna utveckling väntas fortsätta och bidra till att även hushållens skulder ökar snabbare framöver jämfört med i tidigare bedömning.

Fortsatt låg inflation

Inflationen är för närvarande låg, vilket beror på en svag efterfrågan i ekonomin, de senaste årens förstärkning av kronan samt låga prispåslag från företagen. I takt med att konjunkturen stärks stiger inflationen men det väntas nu ta något längre tid än tidigare för inflationen att nå målet på 2 procent. Det beror dels på att företagen nu bedöms ha svårare att föra över ökade kostnader till konsumentpriserna, dels på en starkare krona. I början av 2015 väntas inflationen mätt som KPIF vara nära 2 procent.

Låg ränta en längre tid för att motverka låg inflation

För att stödja återhämtningen så att inflationen stiger mot målet behöver reporäntan vara kvar på en låg nivå en längre tid. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1 procent och samtidigt justera ner reporäntebanan. Först under andra halvåret 2014 väntas reporäntan långsamt höjas, vilket är ungefär ett år senare än tidigare bedömning.

Reporäntan har under det senaste året successivt sänkts till 1 procent och penningpolitiken är i nuläget mycket expansiv. Nu syns tecken på en gradvis återhämtning i ekonomin samtidigt som hushållens skuldsättning väntas öka från en redan hög nivå. Det tar dock längre tid än tidigare väntat innan inflationen stiger mot målet. En ännu lägre ränta idag skulle innebära att inflationen når målet något snabbare men samtidigt ytterligare öka risken för att obalanser byggs upp. Den penningpolitik som förs bedöms stimulera ekonomin och inflationen samtidigt som den tar hänsyn till de risker som är förknippade med hushållens höga skuldsättning.

En prognos, inte ett löfte

Utvecklingen i euroområdet är, liksom växelkursens utveckling och företagens möjlighet att föra över kostnader till konsumenterna, en källa till osäkerhet. Skulle den ekonomiska utvecklingen och inflationen i Sverige bli en annan än den som förutses i den penningpolitiska uppföljningen kan reporäntan och reporäntebanan behöva ändras.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2013 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2013 inom parentes.

Källa: Riksbanken

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 29 april. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 24 april. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att kunna delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. Hon förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en bana där reporäntan ligger kvar på 0,75 procent till och med tredje kvartalet 2014 för att successivt höjas till cirka 1,75 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hennes bedömning att en räntebana som under prognosperioden ger en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten utgör en bättre avvägd penningpolitik.

Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson reserverade sig mot den penningpolitiska uppföljningen och beslutet om reporäntan och räntebanan i uppföljningen. Han förordade en sänkning av reporäntan till 0,5 procent och sedan en räntebana som ligger på 0,25 procent från och med tredje kvartalet 2013 till och med tredje kvartalet 2014 och sedan stiger till 1,5 procent vid prognosperiodens slut. Detta motiveras av hans bedömning att uppföljningens prognoser för utländska styrräntor längre fram och utländsk tillväxt är överdrivet höga och att dess KPIF-prognos överdriver inflationstrycket. Hans räntebana ger då en prognos för KPIF-inflationen som är närmare inflationsmålet och en prognos för arbetslösheten som är närmare en långsiktigt hållbar nivå. Den utgör därför en bättre avvägd penningpolitik. Hans lägre räntebana skulle kanske öka hushållens skuldkvot med ett par procentenheter inom ett par år men inte på lång sikt. Den skulle inte märkbart påverka eventuella risker med hushållens skuldsättning.