Reporäntan oförändrad på 1 procent
Datum
2013-10-24
Efter de senaste årens inbromsning ljusnar utsikterna för svensk ekonomi. Det har skett en viss förbättring på arbetsmarknaden och denna väntas bli tydligare under 2014. Samtidigt är inflationen låg. För att inflationen ska stiga mot 2 procent och för att stödja konjunkturuppgången har Riksbankens direktion beslutat att låta reporäntan ligga kvar på 1 procent. Reporäntan behöver vara kvar på denna låga nivå tills dess att konjunkturen är starkare och inflationen stiger. Liksom tidigare väntas reporäntan höjas först mot slutet av 2014.
Goda utsikter för svensk konjunkturuppgång
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden har sedan en tid varit ungefär i linje med Riksbankens prognoser. I euroområdet finns tecken på att en förbättring har inletts och i USA fortsätter återhämtningen. Samtidigt återstår fortfarande stora utmaningar. Den politiska oenigheten i USA om finanspolitikens inriktning är en källa till osäkerhet, liksom effekterna av den amerikanska centralbankens nedtrappning av tillgångsköp. Trots en något mer dämpad utveckling i flera tillväxtekonomier, växer världen som helhet i relativt god takt under de närmaste åren.
Återhämtningen i omvärlden bidrar till ljusare utsikter för Sveriges ekonomi. Stämningsläget hos hushåll och företag har successivt stigit samtidigt som det skett en viss förbättring på arbetsmarknaden. Låga räntor och en expansiv finanspolitik skapar förutsättningar för en starkare konsumtion bland hushållen framöver. Tillväxten i Sverige väntas därmed bli gradvis högre, vilket gör att sysselsättningen stiger snabbare och arbetslösheten sjunker.
Låg men gradvis stigande inflation
Inflationen är låg och mätt som KPIF väntas den vara runt 1 procent ytterligare en tid. När konjunkturen förbättras stiger importpriser och löner snabbare. Svenska företag har då också lättare att föra över sina kostnadsökningar till priser. Det gör att inflationen väntas nå 2 procent under 2015.
Låg ränta ger stöd åt konjunkturuppgången
För att stödja konjunkturuppgången och bidra till att inflationen stiger mot 2 procent behöver reporäntan vara fortsatt låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1 procent. Reporäntan behöver vara kvar på denna låga nivå tills dess att konjunkturen är starkare och inflationen stiger. Liksom tidigare väntas reporäntan höjas först mot slutet av 2014. Den penningpolitik som förs bedöms stimulera den ekonomiska utvecklingen och bidra till att inflationen stiger mot 2 procent samtidigt som den tar hänsyn till de risker som är förknippade med hushållens höga skulder.
Regeringen föreslog nyligen att Finansinspektionen ska få ansvaret för de så kallade makrotillsynsverktygen i Sverige. När väl åtgärder vidtagits inom makrotillsynen kan riskerna förknippade med hushållens skulder antas bli mindre. Det kommer att påverka förutsättningarna för penningpolitiken, men hur mycket och hur snabbt är svårt att avgöra i dagsläget. Riksbanken kommer, precis som tidigare, att behöva följa och analysera risker och motståndskraft i det finansiella systemet och se hur dessa påverkar den allmänna ekonomiska utvecklingen och därmed penningpolitiken.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
0,9 (0,9)
0,0 (0,1)
1,2 (1,3)
2,7 (2,6)
2,9
KPIF 1,0 (1,0)
0,9 (1,0)
1,3 (1,4)
1,9 (1,9)
2,0
1,0
0,7 (1,2)
2,6 (2,7)
3,5 (3,6)
2,7
Arbetslöshet, 15-74 år, procent 8,0 (8,0)
8,0 (8,1)
7,8 (7,9)
7,2 (7,2)
6,6
Reporänta, procent 1,5
1,0
1,0 (1,0)
1,8 (1,9)
2,7
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i september 2013 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
2013 kv 4 2014 kv 4 2015 kv 4 2016 kv 4
1,00
1,00 (1,00)
0,99
1,15 (1,25)
2,24 (2,25)
2,88
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i september 2013 inom parentes. Källa: Riksbanken
Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Hon förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en bana där reporäntan ligger kvar på 0,75 procent till och med tredje kvartalet 2014 för att successivt höjas till ungefär 2,4 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hennes bedömning att en räntebana som under prognosperioden ger en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten utgör en bättre avvägd penningpolitik.
Vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Han förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent, att reporäntan ligger kvar på den nivån till och med tredje kvartalet 2014 och att reporäntan från fjärde kvartalet 2014 höjs snabbt mot räntebanan i den penningpolitiska rapportens huvudscenario. Mer precist förespråkade han den lägre räntebanan i Diagram 2:17 i utkastet till Penningpolitisk rapport. Detta motiveras av hans bedömning att en sådan räntebana skulle medföra en prognos där KPIF-inflationen snabbare återgår till 2 procent och resursutnyttjandet blir mer balanserat. Dessutom skulle en sådan räntebana minska risken att det tar lång tid innan räntan kan höjas från dagens låga nivåer.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 6 november. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 30 oktober. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.
