Reporäntan oförändrad på 1 procent
Datum
2013-09-05
Det kommer nu allt fler tecken som bekräftar att konjunkturen är på väg att förbättras. För att ge fortsatt stöd åt konjunkturuppgången och bidra till att inflationen stiger mot målet på 2 procent har Riksbankens direktion beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1 procent. Reporäntan behöver ligga kvar på denna låga nivå till dess att konjunkturen mer tydligt tagit fart och inflationen stigit ett tag. Liksom tidigare väntas reporäntan höjas först mot slutet av 2014.
Tydligare tecken på förbättring
Den ekonomiska utvecklingen i både Sverige och omvärlden har varit i linje med Riksbankens prognos i juli. Det finns tecken på att en förbättring har inletts i euroområdet, men återhämtningen väntas ta många år. Även i USA är utsikterna för en fortsatt återhämtning goda, medan tillväxtekonomierna bromsar in efter de senaste årens mycket höga tillväxt.
Återhämtningen i omvärlden bidrar till ljusare utsikter för Sveriges ekonomi. Förtroendet hos hushåll och företag har stigit och utvecklingen på arbetsmarknaden har varit något bättre än väntat. När den internationella konjunkturen stärks stiger efterfrågan på svensk export samtidigt som hushållens konsumtion ökar snabbare. Tillväxten i Sverige väntas därmed bli gradvis starkare framöver, vilket i sin tur gör att sysselsättningen stiger snabbare och arbetslösheten minskar under nästa år.
Gradvis stigande inflation
Inflationen är för närvarande låg och KPIF-inflationen förväntas vara kvar på drygt
Låg ränta ger stöd åt konjunkturuppgången
För att ge fortsatt stöd åt konjunkturuppgången och bidra till att inflationen stiger mot 2 procent behöver reporäntan vara fortsatt låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1 procent. Reporäntan behöver vara kvar på denna låga nivå till dess att konjunkturen mer tydligt tagit fart och inflationen stigit ett tag. Liksom tidigare väntas reporäntan höjas först mot slutet av 2014.
En ännu lägre reporänta skulle kunna leda till att inflationen når målet lite tidigare. Samtidigt bedöms en lägre ränta, nu när läget för hushållen redan är relativt gynnsamt, leda till att riskerna med hushållens höga skuldsättning ökar ytterligare. Om hushållen av ett eller annat skäl skulle tvingas att snabbt minska sina skulder finns risk att arbetslösheten stiger kraftigt och att det uppstår långvariga svårigheter att stabilisera inflationen runt målet. Den penningpolitik som förs bedöms stimulera den ekonomiska utvecklingen och bidra till att inflationen stiger mot 2 procent samtidigt som den tar hänsyn till de risker som är förknippade med hushållens höga skulder.
Riksbanken har länge efterfrågat ett tydligare ramverk och nya verktyg för att förebygga och hantera risker förknippade med finansiella obalanser så som hushållens höga skuldsättning. Därför välkomnar Riksbanken nu regeringens förslag till ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet. Det tydliggör ansvarsförhållandena och ger bättre förutsättningar för att vidta ytterligare åtgärder som minskar riskerna med hushållens höga skuldsättning. Hur penningpolitiken påverkas när nya makrotillsynsåtgärder implementeras beror på hur åtgärderna påverkar såväl den ekonomiska utvecklingen som den finansiella stabiliteten och riskerna förknippade med hushållens höga skuldsättning. Detta är frågor som Riksbanken kommer att återkomma till när konkreta åtgärder preciserats.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
0,9 (0,9)
0,1 (0,1)
1,3 (1,3)
2,6 (2,6)
KPIF 1,0
1,0 (0,9)
1,4 (1,4)
1,9 (1,9)
0,7
1,2
2,7 (2,8)
3,6 (3,6)
Arbetslöshet, 15-74 år, 8,0 (8,0)
8,1 (8,2)
7,9 (8,1)
7,2 (7,3)
Reporänta, procent 1,5 (1,5)
1,0
1,0
1,9 (1,9)
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2013 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
2013 kv 4 2014 kv 3 2015 kv 3 2016 kv 3
1,0
1,0 (1,0)
1,0
1,0 (1,0)
2,0 (2,0)
2,8 (2,8)
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2013 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. Hon förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en bana där reporäntan ligger kvar på 0,75 procent till och med andra kvartalet 2014 för att successivt höjas till ungefär 2,25 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hennes bedömning att en räntebana som under prognosperioden ger en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten utgör en bättre avvägd penningpolitik.
Vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. Han förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en bana där reporäntan ligger kvar på den nivån till och med andra kvartalet 2014 för att sedan följa räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. Detta motiveras av hans bedömning att en sådan räntebana skulle medföra en prognos där KPIF-inflationen snabbare återgår till 2 procent och resursutnyttjandet blir mer balanserat. Dessutom skulle en sådan räntebana minska risken att räntebanan i framtiden måste revideras ner, och att det tar lång tid innan räntan kan höjas från dagens låga nivåer.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 18 september. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 11 september.
En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. På grund av omfattande säkerhetsarrangemang i samband med USA:s president Obamas besök, kommer det att bli större avspärrningar i centrala Stockholm den 4-5 september. Vi ber er därför vara ute i god tid till presskonferensen. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.
