Reporäntan oförändrad på 1 procent

Datum 2013-07-03

Gradvis starkare tillväxt i Sverige

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden befinner sig i olika faser. I USA fortsätter BNP att växa i måttlig takt medan utvecklingen i euroområdet är svag. Flera euroländer behöver genomföra stora reformer vilket kommer att ta många år, men det finns tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Dessutom är förutsättningarna för stigande tillväxt i USA goda. Konjunkturutsikterna i omvärlden som helhet väntas successivt förbättras de närmaste åren.

Den svaga efterfrågan i euroområdet har lett till att exporten och investeringarna
fallit i Sverige. Samtidigt är hushållens ekonomi förhållandevis stark. Låga räntor och en stigande sysselsättning har bidragit till en god inkomstutveckling som bäddar för att konsumtionen kan fortsätta öka stadigt. I takt med att världsekonomin förbättras väntas efterfrågan på svensk export öka och BNP-tillväxten ta bättre fart mot slutet av året. Under 2014 förbättras även arbetsmarknaden och arbetslösheten faller tillbaka.

Inflationen stiger mot 2 procent

Inflationen är för närvarande låg och KPIF-inflationen förväntas ligga kvar runt 1 procent i år. När konjunkturen förbättras stiger importpriser och arbetskostnader snabbare samtidigt som företagen kan höja sina priser mer. Det gör att inflationen väntas nå 2 procent under 2015.

Låg ränta ger draghjälp åt svensk ekonomi

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden har i stort sett varit i linje med Riksbankens senaste prognos i april. För att ge fortsatt draghjälp åt ekonomin och för att bidra till att inflationen stiger mot målet behöver reporäntan vara kvar på dagens låga nivå ungefär ett år. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1 procent. Först under andra halvåret 2014 väntas räntan långsamt höjas.

En ännu lägre reporänta skulle kunna leda till att inflationen når målet något tidigare. Samtidigt bedöms en lägre ränta, nu när läget för hushållen redan är relativt gynnsamt, leda till att riskerna med hushållens höga skuldsättning ökar ytterligare. Om hushållen av ett eller annat skäl skulle tvingas att snabbt minska sina skulder finns risk att arbetslösheten stiger kraftigt och att det uppstår långvariga svårigheter att uppnå inflationsmålet. Den penningpolitik som förs bedöms vara en rimlig avvägning som innebär att inflationen och realekonomin stabiliseras mer kortsiktigt, samtidigt som mer långsiktiga risker förknippade med hushållens höga skulder beaktas.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i april 2013 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i april 2013 inom parentes.
Källa: Riksbanken 

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 16 juli. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 10 juli. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Hon förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en bana där reporäntan ligger kvar på 0,75 procent till och med andra kvartalet 2014 för att successivt höjas till ungefär 2,25 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hennes bedömning att en räntebana som under prognosperioden ger en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten utgör en bättre avvägd penningpolitik.

Vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Han förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en bana där reporäntan ligger kvar på den nivån till och med andra kvartalet 2014 för att sedan följa räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Detta motiveras av hans bedömning att en sådan räntebana skulle medföra en prognos där KPIF-inflationen snabbare återgår till 2 procent och resursutnyttjandet blir mer balanserat. Dessutom skulle en sådan räntebana minska risken att räntebanan i framtiden måste revideras ner, och att det tar lång tid innan räntan kan höjas från dagens låga nivåer.