Finansiella stabiliteten god i dagsläget – men risker att hantera
Det svenska finansiella systemet bedöms i nuläget som stabilt. Men den svenska banksektorns storlek och koncentration, liksom bankernas omfattande marknadsfinansiering, skapar sårbarheter som kan påverka den finansiella stabiliteten negativt. Den höga och växande skuldsättningen bland de svenska hushållen innebär också risker för stabiliteten både i det finansiella systemet och för realekonomin. Riksbanken delar därför Finansinspektionens bedömning att det är motiverat att höja riskviktsgolvet för svenska bolån från dagens nivå på 15 procent till 25 procent. Riksbanken fortsätter dessutom att rekommendera storbankerna att säkerställa att de har tillräckligt med kapital och likviditet samt att förbättra sin offentliga kapital- och likviditetsrapportering.
Hög lönsamhet i svenska storbanker
De svenska storbankernas intjäning fortsätter att utvecklas starkt och kreditförlusterna är små. Detta har bidragit till att lönsamheten och tillgången till marknadsfinansiering är god. Riksbanken bedömer att det svenska finansiella systemet i nuläget är stabilt.
Osäkerhet kring utvecklingen i omvärlden
En starkare ekonomisk utveckling i omvärlden och fortsatta stimulansåtgärder från flera centralbanker har bidragit till att stressen på de finansiella marknaderna har minskat. Men utvecklingen är fortsatt osäker eftersom flera europeiska länder dras med strukturella problem och det finns frågetecken kring såväl tillståndet i den europeiska banksektorn som den framtida finans- och penningpolitiken i framförallt USA, men även i euroområdet.
Hushållens skuldsättning skapar risker
Svenska bolån utgör en betydande del av bankernas tillgångar och de finansieras i sin tur via de finansiella marknaderna. Att hushållens skuldsättning är hög och växande innebär betydande risker för stabiliteten i både det finansiella systemet och realekonomin. Riksbanken anser att dessa risker behöver motverkas med hjälp av olika typer av åtgärder i syfte att stärka bankernas motståndskraft och dämpa hushållens skuldsättning. Ett antal åtgärder för att motverka dessa risker har redan vidtagits, men Riksbanken bedömer att ytterligare åtgärder behövs. Riksbanken delar därför Finansinspektionens bedömning att det är motiverat att höja riskviktsgolvet för svenska bolån från dagens nivå på 15 procent till 25 procent. Detta bör ske snarast. Det är viktigt att fortsätta främja en ansvarsfull utlåning och amorteringskultur.
Strukturella sårbarheter i banksystemet kräver åtgärder
Banksektorns storlek och koncentration, liksom bankernas höga användande av kortfristig marknadsfinansiering, skapar sårbarheter som kan påverka den finansiella stabiliteten negativt. Detta innebär att en finansiell kris kan kräva ett omfattande statligt ingripande och därmed bli kostsam för skattebetalarna. Riksbanken rekommenderar därför storbankerna att fortsätta minska sina strukturella likviditetsrisker och säkerställa att de har tillräckligt med kapital för att kunna hantera framtida förluster och störningar på de finansiella marknaderna. På så sätt minskar det finansiella systemets sårbarhet. Riksbanken rekommenderar också storbankerna att ytterligare förbättra sin offentliga kapital- och likviditetsrapportering.
En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Johanna Fager Wettergren, tillförordnad biträdande avdelningschef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls i dag klockan 11:00 på Riksbanken. Presslegitimation eller motsvarande krävs. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.
