Reporäntan oförändrad på 1,25 procent
Datum
2012-10-25
Den svenska ekonomin har hittills vuxit i en god takt men bromsar nu in till följd av den svaga utvecklingen i omvärlden. Arbetslösheten väntas stiga något under den närmaste tiden och inflationstrycket är lågt. För att stimulera ekonomin så att inflationen stiger mot målet på 2 procent beslutade Riksbankens direktion att behålla en fortsatt låg reporänta på 1,25 procent och dessutom sänka reporäntebanan.
Svensk ekonomi bromsar in
Oron på finansmarknaderna har minskat något. Men osäkerheten kring hur de grundläggande problemen i euroområdet ska lösas är fortsatt stor och BNP-tillväxten i euroområdet väntas bli svag framöver. Jämfört med euroområdet ser utvecklingen i USA något bättre ut. Visserligen sker nu en viss dämpning i flera tillväxtekonomier men världsekonomin som helhet växer ändå i en relativt god takt.
Sveriges ekonomi har hittills visat motståndskraft mot skuldkrisen i Europa men nu dämpas den svenska exporten tydligt av den svaga utvecklingen i euroområdet. Konsekvenserna för ekonomin som helhet mildras dock av att hushållen har en relativt god köpkraft. Sammantaget utvecklas svensk ekonomi framöver ungefär på det sätt som Riksbanken tidigare har förväntat.
Sysselsättningen har ökat men antalet personer i arbetskraften har ökat ännu mer, och därför har arbetslösheten stigit. Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas nu bli trögare, vilket bland annat hänger samman med att det finns tecken på att det blivit svårare för arbetssökande att hitta de lediga jobben.
Inflationen är för närvarande låg. Det beror framförallt på ett lågt kostnadstryck under senare år och tidigare kronförstärkningar som påverkar inflationen med fördröjning. Med en fortsatt låg ränta och en minskad oro för den ekonomiska utvecklingen i Europa väntas den svenska konjunkturen stärkas, lönerna öka snabbare och inflationen stiga.
Låg ränta stimulerar ekonomin
En fortsatt låg ränta stimulerar ekonomin så att inflationen stiger mot målet på 2 procent. Riksbankens direktion har därför beslutat att behålla reporäntan på 1,25 procent och att sänka reporäntebanan. Det är nu mer sannolikt att räntan kommer att sänkas än höjas under vintern. Jämfört med bedömningen i september väntas också reporäntan höjas senare och i en långsammare takt. En sådan lägre reporäntebana bidrar till en inflation i linje med målet och att resursutnyttjandet stabiliseras kring en normal nivå. Den låga räntebanan bedöms gå hand i hand med att hushållens skuldkvot inte ökar utan ligger kvar på dagens nivå.
Reporäntebanan är en prognos inte ett löfte
Läget i euroområdet är problematiskt och kan förvärras, vilket kan få ytterligare negativa effekter på svensk ekonomi. I ett sådant läge kan reporäntebanan behöva bli lägre. Samtidigt har svensk ekonomi hittills varit oväntat motståndskraftig och efterfrågan hos svenska hushåll och företag kan bli högre än väntat. Detta skulle i så fall motivera en högre reporäntebana.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
3,0 (3,0)
0,9 (1,2)
0,7 (1,3)
2,4 (2,6)
2,7
KPIF 1,4
1,0 (1,1)
1,1 (1,6)
2,0 (2,0)
2,1
3,9
0,9
1,8 (1,9)
2,7 (2,8)
2,9
Arbetslöshet, 15-74 år, procent 7,5 (7,5)
7,7 (7,6)
7,9 (7,6)
7,4 (6,9)
6,5
Reporänta, procent 1,8 (1,8)
1,5
1,2
1,7 (2,0)
2,3
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i september 2012 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
2013 kv 4 2014 kv 4 2015 kv 4
1,5
1,2 (1,3)
1,3
1,9 (2,3)
2,6
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i september 2012 inom parentes. Källa: Riksbanken
Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Hon förordade en sänkning av reporäntan till 1,0 procent och en bana där reporäntan sänks ytterligare till 0,75 procent och sedan ligger kvar där till slutet av 2013 för att successivt höjas till ungefär 1,75 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hennes bedömning att en reporänta som under prognosperioden ger en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten utgör en bättre avvägd penningpolitik.
Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson reserverade sig mot den penningpolitiska rapporten och beslutet om reporäntan och räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Han förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en räntebana som ligger på 0,5 procent från och med första kvartalet 2013 till och med första kvartalet 2014 och sedan stiger till 1,5 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hans bedömning att rapportens prognoser för utländska styrräntor längre fram och utländsk tillväxt är för höga och att hans räntebana med hänsyn till dessa omständigheter ger en prognos för KPIF-inflationen som är närmare inflationsmålet och en prognos för arbetslösheten som är närmare en långsiktigt hållbar nivå och därför utgör en bättre avvägd penningpolitik.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 7 november. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 31 oktober. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att kunna delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.
