Reporäntan lämnas oförändrad på 0,25 procent

Datum 2010-04-20

Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt

Svensk ekonomi utvecklades mycket svagt under förra året men BNP-tillväxten väntas åter bli positiv under 2010. Återhämtningen i världsekonomin fortsätter och orderingången stiger, vilket pekar på en vändning i svensk export. Samtidigt leder den låga räntan och en expansiv finanspolitik till att konsumtionen fortsätter att stiga framöver. Därmed finns också förutsättningar för att investeringarna så småningom börjar växa. Till bilden hör också att utlåningen till företagen har minskat samtidigt som utlåningen till hushållen har ökat i snabb takt och deras skuldsättning har stigit till höga nivåer. Sammantaget sker återhämtningen från en låg nivå och det kommer att ta tid innan de senaste årens fall i BNP har återhämtats.

Ett tecken på att svensk ekonomi återhämtar sig är att sysselsättningen har börjat öka och arbetslösheten slutat stiga, vilket tyder på att utvecklingen på arbetsmarknaden har vänt. Det är överraskande tidigt givet det kraftiga fallet i BNP. Men arbetslösheten är fortfarande på en hög nivå och det gör att lönerna ökar relativt långsamt framöver. Tillsammans med en högre produktivitet och en starkare krona bidrar det till att inflationstrycket blir förhållandevis lågt de kommande åren. Den underliggande inflationen väntas vara nära 2 procent mot slutet av prognosperioden.

Från krisränta till penningpolitik i lågkonjunktur

För att uppfylla inflationsmålet om 2 procent och för att återhämtningen i ekonomin ska få stöd behöver räntan vara låg. Riksbankens direktion har mot denna bakgrund beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent.

De finansiella marknaderna är nu mer stabila och återhämtningen i ekonomin fortsätter. Därför är det lämpligt att successivt gå mot en mer normal penningpolitik. Riksbankens direktion bedömer att reporäntan börjar höjas från och med sommaren eller tidig höst. Till normaliseringen av penningpolitiken hör också att de tre lån till fast ränta som gavs ut under 2009 förfaller.

Som alltid bygger prognoserna som nu görs för ekonomin och penningpolitiken på den information som i dagsläget är känd och ny information framöver kan leda till att dessa prognoser ändras.

Prognos för inflation, BNP och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten februari 2010 anges inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
 

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2010 anges inom parentes.
Källa: Riksbanken

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot reporäntebanan och förordade en reporäntebana med en reporänta på 0,25 procent till och med fjärde kvartalet 2010 och därefter en återgång till huvudscenariots reporäntebana. En sådan reporäntebana ger ungefär samma effekt som den lägre reporäntebana som han tidigare förespråkat, det vill säga ett bättre utfall för både resursutnyttjande och inflation, med både ett högre resursutnyttjande och en KPIF-inflation närmare målet.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 3 maj. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 21 april. En presskonferens med förste vice riksbankschef Svante Öberg och Per Jansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se.