Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 1,0 procent
Datum
2010-10-26
Den svenska ekonomin växer snabbt. Styrkan i återhämtningen i USA och Europa är däremot fortsatt osäker. Inflationstrycket är lågt i Sverige, men det väntas stiga i takt med att konjunkturläget förstärks. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och uppnå ett normalt resursutnyttjande behöver reporäntan gradvis höjas. Riksbankens direktion har därför beslutat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,0 procent. Till följd av den svaga utvecklingen i omvärlden bedöms däremot inte reporäntan behöva höjas lika mycket de kommande åren.
Sveriges ekonomi växer snabbt
Svensk ekonomi utvecklas starkt. Den globala återhämtningen har bidragit till att världshandeln stiger, vilket gynnar svensk export. En kombination av starka offentliga finanser, ett högt hushållssparande och optimism bland hushållen skapar förutsättningar för stigande konsumtion. Den breda uppgången i svensk ekonomi bidrar också till att sysselsättningen ökar snabbt.
Samtidigt är utvecklingen i omvärlden fortsatt osäker. Återhämtningen i USA kommer att ta tid och de stora finanspolitiska åtstramningarna i flera europeiska länder dämpar tillväxten i Europa. En långsam återhämtning i dessa länder medför ett måttligt inflationstryck och låga omvärldsräntor.
Reporäntan höjs mot mer normala nivåer
Riksbankens direktion har beslutat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,0 procent. Även om inflationstrycket i svensk ekonomi är lågt i dagsläget till följd av det svaga konjunkturläget i omvärlden, låga arbetskostnader för svenska företag och en starkare krona väntas det stiga i takt med att konjunkturen i Sverige förstärks. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och uppnå ett normalt resursutnyttjande behöver därför reporäntan gradvis höjas mot mer normala nivåer. Dessutom har hushållens skulder ökat påtagligt under senare år. Om skulderna under en längre tid fortsätter att öka väsentligt snabbare än inkomsterna finns det risk för att obalanser byggs upp i den svenska ekonomin.
Fortsatt osäkerhet i omvärlden – reporäntebanan justeras ned
Prognosen för reporäntan justeras ned i förhållande till prognosen i september. Utvecklingen i omvärlden liksom ett lågt inflationstryck i Sverige under prognosperioden ger sammantaget skäl för att räntan inte behöver höjas lika snabbt de kommande åren.
I oktober förföll det sista av de tre lånen till fast ränta som gavs till bankerna under 2009. Dessa lån har inte ersatts av nya lån. Avvecklingen utgör en viktig del i normaliseringen av penningpolitiken.
Som alltid bygger prognoserna som nu görs för ekonomin och penningpolitiken på den information som i dagsläget är känd och ny information framöver kan leda till att dessa prognoser ändras. Om tillväxten i omvärlden blir svagare till följd av att exempelvis återhämtningen i USA tappar fart eller de finanspolitiska problemen i Europa förvärras kan penningpolitiken behöva bli mer expansiv än i huvudscenariot. Det kan å andra sidan inte uteslutas att den inhemska efterfrågan i Sverige blir starkare än väntat och då kan räntan behöva höjas mer framöver.
Prognos för svensk inflation, BNP och reporänta
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
-0,3
1,2 (1,1)
1,7 (1,9)
2,2 (2,5)
2,6
KPIF 1,9
2,0 (2,0)
1,3 (1,3)
1,5 (1,7)
1,9
-5,1
4,8 (4,1)
3,8 (3,5)
2,5 (2,6)
2,4
Reporänta, procent 0,7
0,5 (0,5)
1,7 (1,9)
2,6 (3,0)
3,3
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen september 2010 anges inom parentes.
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
2013 kv 4
0,55
1,0 (0,9)
1,3 (1,4)
2,0 (2,4)
2,9 (3,3)
3,4
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen september 2010 anges inom parentes.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 1,0 procent och mot reporäntebanan i den penningpolitiska rapporten.
De förordade en reporänta på 0,75 procent och en reporäntebana som sedan gradvis stiger mot 2,7 procent vid prognosperiodens slut. De ansåg att huvudscenariots räntebana innebär en mer åtstramande penningpolitik än vad som framgår av den penningpolitiska rapporten. Den skulle leda till en större förstärkning av kronan än i rapportens prognos och betydligt högre långa räntor än i dagsläget. Detta skulle sänka inflationen och höja arbetslösheten. Att huvudscenariots räntebana väntas leda till en större förstärkning av kronkursen än i prognosen grundas på uppfattningen att utländska styrräntor kommer att stiga långsammare och att växelkursen påverkas av nuvarande låga utländska långa marknadsräntor.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 8 november. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 27 oktober. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Per Jansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se .
