Ingves: Penningpolitik med inflationsmål

Datum 2008-02-21

Riksbankschef Stefan Ingves talade idag på LO i Stockholm. Ingves diskuterade inflationsmålspolitiken på ett mer övergripande plan, men redogjorde också för den ekonomiska bedömningen i samband med Riksbankens senaste räntebeslut.

”Riksbanken bedriver vad som kallas flexibel inflationsmålspolitik. Vi försöker först och främst stabilisera inflationen kring målet på två procent, men i den mån det finns utrymme för det lägger vi också viss vikt vid att produktion och sysselsättning inte ska svänga för mycket. Mer konkret innebär det att vi försöker hitta en bana för reporäntan som innebär att prognosen för inflationen hamnar nära målet inom en rimlig tidshorisont samtidigt som realekonomin utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart”, inledde Ingves.

”För att politiken ska fungera väl är det avgörande att förtroendet för den är högt. Ett tecken på det är att inflationsförväntningarna är fast förankrade kring målet. Om de skulle stiga kraftigt, som på 1970- och 1980-talen, skulle vi kanske behöva föra den kostsamma kampen att få ner inflationen ännu en gång. Och att inflationsförväntningarna stigit den senaste tiden, även på några års sikt, var en av pusselbitarna bakom vårt räntebeslut nu i februari”, fortsatte Ingves.

”Vid vårt penningpolitiska möte för drygt en vecka sedan beslutade vi i Riksbankens direktion att höja reporäntan till 4,25 procent. Vi räknar med att reporäntan kommer att ligga kvar kring den nivån under det närmaste året. Det bidrar enligt vår prognos till att inflationen faller tillbaka och hamnar kring målet på 2 procent på ett par års sikt, samtidigt som produktion och sysselsättning utvecklas balanserat”, konstaterade Stefan Ingves.

”Vi grundade vårt beslut på en sammanvägning av många faktorer. Olika krafter motverkar varandra. Inflationen steg snabbt under 2007 och fortsätter att vara hög det närmaste året. Inflationsförväntningarna har också stigit och kostnadstrycket är högt. Konjunkturen i Sverige är fortfarande god och arbetsmarknaden stark. Trots att tillväxten i BNP dämpas och sysselsättningen ökar långsammare i år, kommer utnyttjandet av ekonomins resurser att vara högre än normalt. Å andra sidan ser vi att risken för en svagare utveckling i världsekonomin ökat. Osäkerheten kring utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i USA och dess påverkan på omvärlden är stor och utvecklingen på de finansiella marknaderna har fortsatt att präglas av oro och turbulens”, fortsatte Ingves.

”Det har alltså hänt ganska mycket, både sådant som kan driva upp inflationen och sådant som kan dämpa den. Men sammantaget var indikatorerna för den framtida inflationen inför beslutet i linje med vår prognos i december. När vi vägt in alla faktorer landade vi i stort sett i samma syn på reporäntans utveckling som vi gjorde då. Men det är viktigt att komma ihåg att osäkerheten om de framtida konjunktur- och inflationsutsikterna är stor. Det kan vara värt att upprepa att räntebanan är en prognos och inget löfte. Och de framtida räntebesluten kommer naturligtvis att påverkas av ny information av betydelse för de svenska inflations- och konjunkturutsikterna”, fortsatte Ingves.

”Riksbanken fick kritik i samband med det senaste räntebeslutet. Det mesta av kritiken handlade om att den höjning vi genomförde överraskade de flesta bedömare. Det här måste vi förstås tänka över. Vi funderar ju alltid på om det finns något vi kan göra bättre. Vi vill naturligtvis att vår politik ska vara tydlig och förutsägbar”, avslutade Ingves.