Rosenberg: Förändringar i den penningpolitiska kommunikationen

Datum 2007-05-11

Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg talade idag vid ett möte på Stockholm-Djurgården Rotaryklubb. I sitt anförande presenterade Rosenberg bland annat några förändringar i den penningpolitiska kommunikationen, som Riksbankens direktion fattade beslut om vid sitt möte den 10 maj.

”Ända sedan inflationsmålet infördes har Riksbanken försökt att på olika sätt öka öppenheten och tydligheten i penningpolitiken. Beslutet att börja offentliggöra Riksbankens egna ränteprognoser är det senaste uttrycket för denna ambition. Vid vårt möte igår beslutade direktionen att ta några ytterligare steg mot ökad tydlighet i den penningpolitiska kommunikationen”, inledde Rosenberg.

”För det första kommer presskonferenser att i framtiden hållas efter varje penningpolitiskt möte, oavsett vilket räntebeslut som fattats. Hittills har det bara hållits presskonferenser om reporäntan ändrats eller om det publicerats en inflationsrapport. Men information om varför reporäntan hållits oförändrad är lika viktig för att förstå penningpolitikens uppläggning som information om varför reporäntan ändrats. Genom att publicera egna ränteprognoser och genom att hålla presskonferenser efter varje penningpolitiskt möte ger Riksbanken mer detaljerad och mer regelbunden information om direktionens överväganden”, framhöll Rosenberg.

”För det andra har direktionen beslutat att göra vissa förändringar när det gäller den penningpolitiska signaleringen. Med signalering menar jag, enkelt uttryckt, hur vi förmedlar våra penningpolitiska intentioner. Direktionen har kommit till slutsatsen att det i normalfallet inte finns skäl att före de penningpolitiska mötena i tal och pressmeddelanden indikera hur reporäntan kommer att sättas. Vi bedömer att det är tillräckligt att tydligt signalera våra intentioner i samband med de sju penningpolitiska möten som hålls per år. I anslutning till tre av dessa möten publicerar vi en egen ränteprognos i den penningpolitiska rapporten. Vid övriga fyra tillfällen redovisar vi en kvalitativ bedömning av hur den senaste publicerade ränteprognosen förhåller sig till den nya information som kommit in. Behovet att signalera mellan mötena har därmed minskat”, fortsatte Rosenberg.

”Ett skäl för att det i undantagsfall ändå kan vara motiverat med signalering mellan två penningpolitiska möten skulle kunna vara att det inträffar något som radikalt ändrar det ekonomiska läget, samtidigt som det är långt till nästa möte. Det bör då tydligt framgå om budskapet kommer från en enskild ledamot eller från en majoritet i direktionen”, framhöll Rosenberg.

”Det kan vara värt att påpeka att de enskilda direktionsledamöterna naturligtvis ska kunna uttrycka sin egen uppfattning offentligt även i fortsättningen. Men det handlar då framförallt om att man i efterskott tydliggör och förklarar de personliga överväganden man gjort i samband med de penningpolitiska mötena. Åsiktsskillnader inom direktionen kommer ju också, precis som tidigare, att framgå av protokollen”, konstaterade Rosenberg.

”Det leder mig över till den tredje förändringen vi beslutat om. I protokollen kommer vi att namnge ledamöterna även i den löpande diskussionen, inte bara om de reserverat sig mot räntebeslutet. Det underlättar prognoser för hur penningpolitiken kommer att bedrivas. Det blir också lättare att granska motiven bakom de penningpolitiska besluten. Namn i protokollen blir därmed ytterligare ett steg mot ökad öppenhet och tydlighet”, avslutade Rosenberg.